Enorm potential för svenskt kött

Bönderna, handeln och slakten träffades under en eftermiddag i Stockholm för att redogöra för sin bild av det positiva läget för svensk köttproduktion för bankerna. Det gemensamma budskapet var - det finns enorm potential!

– Vi är villiga att betala priset, men vi som stor kund vill ha det bästa priset. Man kämpar alltid mot andra proteiner och det gäller att ha en sund relation mellan de andra produkterna. Effektivitet är viktigt och större enheter är effektivare. Men de stora är också en förutsättning för att skapa en plats för nischaktörerna, säger Dan Jacobsson när Hans Agné frågar om prissättningen. Foto: Katarina Johnsson

Eftermiddagen arrangerades av LRF Kött och Svenska Köttföretagen. Syftet var att visa den framtidstro som finns inom branscherna för bankerna. Och meddelandet gick fram.

Efter en introduktion av Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, gällande de olika marknaderna för fläsk, nötkött och lamm var det dags för Magnus Jönsson, ordförande för Fåravelsförbundet, att inleda med mer information om framtidstron som fårbonde.

Tjänar på förhandling

– Jag är mitt uppe i en investering och vågar säga att jag bygger ett av Sveriges största fårstall, sa Magnus.

Dagen riktade sig till bankerna och Magnus menade att man i investeringskalkylerna måste titta på hur många lamm som går till försäljning. Det som betalar räkningarna är lammen som säljs. Det budskapet grundar sig också på att lammuppfödare i Sverige kan bli mycket bättre på effektivitet och produktivitet. Men det gäller att lägga fokus på rätt ställe.

– Ibland är det vid telefonen i förhandlingar, som man tjänar mest pengar, inte på att jaga det där sista lammet.

Mål på lång sikt

Jan Forsell som är ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter är även han mitt uppe i en investering. En situation han befunnit sig i otaliga gånger under sina 20 år som nötdjursuppfödare, tillade han.

– Det har varit många turer, men det viktigaste är att vara långsiktig, det är framgångskonceptet. Det är som att köra formel ett, man ser bara en raka och så blåser man på, sedan kommer kurvorna och det gäller att ta sig igenom utan att köra av. Ibland är det depå som gäller, men jag tycker det går fortare för varje år.

Sett till Jans egen erfarenhet är bankerna generellt sett inte tillräckligt kunniga om branschen, något som har både för och nackdelar sa Jan med en finurlig min, och alla brast ut i skratt.

Skämt å sido, fortsätte Jan och berättade om andra finansieringslösningar exempelvis som att slakteriet kan hjälpa till med inköp av djur. Något han lyfte var finansiering av konceptuppfödning eller finansiering som går hela vägen till handeln, där exempelvis Ica knyter producenter till sig.

– Ett exempel är ekologiskt. Med mer samarbete från handeln vid omställning tror jag fler skulle ställa om. Man vill ha en säkerhet och veta att köparna finns där även den dagen man är klar med omställningen, sa han.

Ställ krav på lantbrukaren

Matias Espert som är vice ordförande för Sveriges Grisföretagare, är även han nyinvesterad och tror på att möta framtiden med kalkyler och produktionsuppföljning i ryggen. Ett krav han även uppmanar banker att ställa i högre grad.

– Samtliga företag som bygger i dag ska ha ett uppföljningsprogram i praktiken. Var finns flaskhalsarna och hur rättar man till dem? Ekonomi är allt, har du ingen god ekonomi så kommer allt fallera, sa han.

Själv gör han alltid månadsbokslut för varje separat lantbruksgren, grisuppfödningen för sig och växtodlingen för sig. I månadsbokslutet ligger även produktionsresultaten för grisarna och alla resultat följs upp, vare sig de är bra eller dåliga, så analyserar man varför det ser ut som det gör.

Han poängterar också att banken måste ställa högre krav på låntagarna, förutom månadsbokslut bör man löpande göra en likviditetsbudget. På så vis står man inte plötsligt där när saker och ting har gått fel. Man kan åtgärda det direkt.

Jobba tillsammans

Jonas Tunestål, vd på KLS Ugglarps har länge talat högt om den positiva framtidsutsikt som han ser inom den svenska köttbranschen. När han talade blev det tydligt hur arbetet med Ica har skapat en stabilitet för slakteriet och för möjligheten att bli effektivare och därmed kunna sköta produktionen till en lägre kostnad.

Dan Jacobsson, färskvaruchef på Ica intygade att ”Vi köper” och han berättade att Ica har gått från 35 procent svensk köttråvara i EMV-charken för tre år sedan till 80 procent i dag. Grovt räknat har Ica bytt ut 12 000 ton importerat kött till svenskt de senaste tre åren.

– Vi engagerar oss i svenskt kött, för att svenska konsumenter har ett enormt stort förtroende för det, sa Dan.

Allt är dock inte guld och gröna skogar, Ica och deras leverantörer måste ständigt vara på tå och jobba med innovation och differentiera köttutbudet. Annars kommer någon annan att ta den platsen i hyllan. Kanske importerad. Den åsikten var inte Dan ensam om, många åhörare höll med om att kvaliteten på köttet är allt för varierande.

– Om kunden köper en svensk entrecote för 200 kronor, så får den inte bli missnöjd med kvaliteten. Då blir det inga återköp. Här måste vi hjälpas åt för att bli bättre på att rätt köttbit når rätt kund, säger Dan.

Ica är beroende av att det finns råvara och det är en av anledningarna till att man knutit avtal med KLS om 10 000 hela grisar i veckan. Något som både Dan och Jonas påpekar är att alla ska tjäna pengar, då får man en långsiktigt hållbar modell.

Bankerna kan inte annat än hålla med, långsiktighet är något de gillar.

Röster från bankerna: 

  • Positiva trender har lyfts fram mer och mer de senaste åren. 
  • Tänk om något av de stora slakterierna hade haft en vd som Jonas Tunestål för tio-femton år sedan, då hade det nog sett annorlunda ut i dag. 
  • Eloge till Ica som har tänkt om gällande svenskt kött i EMV de senaste åren. 
  • Om man köper in rådgivning, gäller det också att man faktiskt får bra råd. 
  • Det är inte en rättighet att få ett lån, man måste kunna visa att man har kalkylerna bakom sig och att produkten har en marknad.
  • I dag är det viktigt att vara en duktig förhandlare, är man inte det ska man köpa in den tjänsten. 
  • Vi måste leverera fler månadsprognoser, vi kan göra rätt mycket där för att hitta avvikelser tidigare. Vi utmanar inte tillräckligt i dag, inte i snitt i alla fall.  
  • Vi som har jobbat inom bank länge, vet att de olika delarna i kedjan inte hängde ihop för tio år sedan, men nu händer det något. 

Nyckeltal gris

Matias Espert poängterar vikten av att hålla koll på sin ekonomi och uppmanar bankerna att ställa högre krav på låntagarna. Nyckeltal som han jobbar med är:

  • Total produktionskostnad per gris
  • Foderkostnad per gris
  • Arbetskostnad per gris
  • Medicinkostnad per gris
  • Vaccinkostnad per gris
  • Energikostnad per gris
  • Kapitalkostnads per gris
  • Underhållskostnad per gris (gamla stallar)
  • Byggkostnad per suggplats

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 29 oktober 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Vår bransch behöver ett marknadslyft och en positiv säljångest

Krönika: Konsumenten köper inte svenskt och lokalproducerat av barmhärtighetsskäl, man köper det för att man förstår och gillar det. Men, kostar det mycket mer, då är det inte så säkert att den svenska varan åker ner i korgen ändå. Trots att man kanske har råd. Det läggs mycket mindre pengar på mat idag än för 50 år sedan. Här kommer behovet av försäljning, förhandlingsförmåga och ett generellt marknadslyft i branschen in.

Kommentera