Framtidstro i fårtältet

Under årets lantbruksmässa på Elmia fick fåren och hästarna hålla till i ett särskilt tält utanför ordinarie mässhall. Huvudmålgruppen nådde man ändå, men en del av spontanbesökarna förlorades, menade några av utställarna.

– Det märks att det är mer tryck i branschen. Vi har instrumenten att kunna börja trycka från flera olika håll.  Vi har en god dialog med svenska köttföretagen och slakteribranschen, säger Magnus Jönsson, ordförande Sveriges fåravelsförbund.   Foto: Carolina Wahlberg

En av utställarna var Siltbergs smide, ett företag som tillverkar inredning och tillbehör till får. De har sin tillverkning på Gotland, men har lager och försäljning över landet samt i Norden.

Att de fick vara i tältet hade de egentligen inget emot, men de kände att folk hade problem att hitta till dem på grund av bristfällig skyltning från Elmias sida.

– De som jag tror att vi missar är de som ännu inte har skaffat får, men som går och funderar. De måste göra ett medvetet val  för att hitta hit. Där inne kom de oftast per automatik förbi och stannade till och  fick med sig en katalog hem för att processa, sa Bertil Gustafsson , som jobbar som återförsäljare.

Företaget ser ändå ett generellt ökat intresseför branschen och bland de som kom till montern.

Två nyheter som Siltbergs smide visade upp på Elmia var ett tak för en liten foderhäck, något som har efterfrågats. Tidigare har det bara funnits tak till den större modellen. Även en vågbåge, som hängs upp i en vågklocka. Det är ett redskap som passar för den mindre besättningen, som är billigare än andra mer avancerade vågsystem, berättade Bertil Gustafsson, Johan Hansson och Joakim Claesson.

– Det är många som byter mjölkkor mot får. Vi märker att det är fler och fler som kommer hit och vi märker också att försäljningen ökar, så det är jätteroligt, sa Johan Hansson, som svetsar och tillverkar produkterna.

Kvalitativa samtal

I en annan monter stod Magnus Jönsson, som är ordförande för Sveriges fåravelsförbund. Han var inte heller jättenöjd med det naturliga flödet mellan mässhallarna. Men överlag ändå nöjd.

– Även om de besökare som kom hit är färre till antalet, är det sådana som aktivt söker oss, för att de är intresserade av får och lamm­produktion. Så vi har nog mer kvalitativa samtal nu, sa han.

Magnus vittnade om ett enormt sug på marknaden. Prisbilden de senaste åren har stigit och nu utmanar KLS och Gotlands slakteri HKScan, som varit marknadsdominerande.

Alla får ska klippas minst en gång per år, helst två enligt Hans-Olof Fong. Om man bara klipper en gång bör man göra det före lamning, så att lammen hittar spenar och lammen blir även piggare. Vid klippningen ökar nämligen ämnesomsättningen i tackan och lammen blir piggare när de föds.

– Vi har ett problem att detaljhandeln inte vill eller anser sig kunna lyfta fram det svenska lammet, för att de inte får de volymer som de efterfrågar. Då är det bra att vi har lite fler tyngre aktörer som intresserar sig. Så att vi får en dynamik på den marknaden, sa Magnus.

Öka antal lamm

I Handlingsplan lamm har man bland annat ett projekt kring ätkvalitén där produktion, tillsammans med slakteri och handel ska se vad de kan göra tillsammans för att lyfta kvaliteten.

– Vi har ett uttalat mål om att öka antalet lamm per tacka med 0,2 lamm per år. Det handlar mycket om att jobba med fertilitet och kondition på tackan, lamm­överlevnad och avelsarbete.

Mats Adolfsson och Amanda Sabel Ankerhult, från Kalmar har precis skaffat ett gäng får, eftersom de har en vallhund som de ska träna upp. 
Mats jobbar på en mjölkgård och förhoppningen är att vallhunden ska kunna användas där så småningom. De gillade mässan men saknade dock mjölkkorna.

Hans egen gård ligger i Hörby i Skåne och där håller han precis på att färdigställa ett nytt stall kombinerat för nöt och får.

– Vi bygger för en oförändrad dikoproduktion men en utökad lammproduktion. Får och nöt kompletterar varandra väl, till exempel ute på naturmarksbeten.

I dagsläget finns det 250 tackor på gården och planen är att öka upp till 500 i första etappen. Stallet är godkänt för totalt 680 tackor. Ett nytänk med stallet är att fåren ska få skrapgång. Det ska hålla nere halmförbrukning och ge bättre klövhälsa.

Bransch på uppgång

Under mässan presenterades en rad olika raser för besökarna. Här syns två djur av rasen Dorper, ett köttrasfår som har sitt ursprung i Sydafrika. 

Årets fårklippning skötte Hans-Olof Fong, från Jönköping.

Det viktigaste är enligt honom att vara lugn när man ska klippa får.

– Man måste hela tiden tänka på vad man gör. Det är så himla lätt att klippa i skinnet. Får man tekniken rätt minskar skaderisken på fåret och på mig själv väldigt mycket.

Hans-Olof har hållit på i 20 år, men de senaste fem åren på heltid.

– Både mindre hobbybesättningar och professionella uppfödare ökar. Lammköttsbranschen är på uppgång, det finns en stor bra marknad i Sverige som är outnyttjad, så det är bara att satsa, sa han.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 09 november 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kommer ursprungsmärkningen göra skillnad?

Krönika: Att göra medvetna val när man handlar är inte alltid lätt, att göra det på restaurang är garanterat ännu svårare. Från och med den första mars 2025 måste restauranger kunna redogöra för köttets ursprung. Syftet med föreskriften är att konsumenterna lättare ska kunna göra medvetna val även på restaurang. Ett medvetet val behöver dock inte innebära att det är svenskt kött som konsumenten väljer att beställa in.

 

Kommentera