Dokumentär: Spridningen av MRSA hade kunnat stoppas

Under sex år, avslog danska livsmedelsmyndigheten, Fødevarestyrelsen, systematiskt råden från forskare om att bekämpa MRSA i danska avelsbesättningar. Danska politiker fick aldrig ta del av rönen som visade att 12 000 danskar i dag är smittade med gris-MRSA. 

I dokumentären ”När antibiotikan slutar verka” får man mer information om hur spridningen av gris-MRSA i Danmark hade kunnat stoppas om man agerat tidigare. Foto: Thinkstock

Multiresistenta bakterier är ett av de största hoten mot mänskligheten, i dagsläget är 12 000 danskar smittade med MRSA som kommer från gris. Den dagen antibiotikan slutar fungera, kan man dö i något så banalt som en vanlig lunginflammation. Spridningen av gris-MRSA CC398, lyfts i en svensk-dansk dokumentär som nu visas på SVT Play ”När antibiotikan slutar verka”.

MRSA CC398 smittar från grisar till människor och mellan människor, den är en multiresistens bakterie, som inte går att behandla med antibiotika och kan leda till blodförgiftning med dödlig utgång.

Testa avelstoppen

Enligt DTU-professorn Frank Møller Aarestrup, är det viktigaste att man testar avelsdjuren för MRSA. Man måste börja i toppen av pyramiden om man ska ha någon effekt. Ett råd som han upprepade gånger givit till Livsmedelsmyndigheten, dock för döva öron.

Per Henrikssen, chefsveterinär på Fødevarestyrelsen, avvisar i dokumentären behovet av att testa grisarna för MRSA tidigare än man till slut gjorde. Enligt honom var det viktigt att man hämtade in mer fakta och väntade. Men beskeden från forskaren var entydiga, antingen så gör man något, och testar, eller så ger man bara upp.

Forskaren Frank Møller Aarestrup är dock väldigt tydlig med att ett test av avelstoppen varit det allra viktigaste. Han menar att de inte lyssnat på hans råd.

– Vi har tillräckligt mycket forskning till att föreslå detta som ett första steg för att hindra spridning av MSRA, säger Frank Møller Aarestrup i dokumentären.

Ekonomiska konsekvenser

En av anledningarna till att L&F inte ville att avelsbesättningarna skulle testats var de ekonomiska konsekvenserna om de testar positivt, vilket 63 procent gjorde. Forskarna menar dock att om man hade agerat tidigare kanske spridningen kunnat stoppas, nu är det för sent. Foto: Mostphotos

Danska motsvarigheten till LRF, Landbrug & Fødevaror, L&F, var också mot att man skulle testa avelsbesättningarna. I ett dokument skriver man att det skulle få allt för stora konsekvenser för ekonomin.

Bilden av detta förstärks när en grisbonde deltar i programmet. Han berättar om sin avelsverksamhet och att han har blivit testad för MRSA och fått bakterien konstaterad i sin besättning. Men om man vore tvungen att redogöra för besättningens MRSA-status vid export av avelsdjur, skulle det vara förödande menar han.

”Om man får välja, så är det ingen som vill har smittade djur”, säger han.

Från 0 procent till 63 procent

Men plötsligt, 2014 beslutade sig livsmedelsministern Dan Jørgensen att alla avelsbesättningar skulle testas, utan stöd från Livsmedelsverket. Innan dess gjordes ett MRSA-test i avelstoppen 2008 och då fann man ingen MRSA, sex år senare har det stigit till hela 63 procent.  

I dokumentären är det uppenbart att forskaren Frank Møller Aarestrup är mycket irriterad över Livsmedelsverkets agerande. Han säger att MRSA är något man hade kunnat hantera, men i dag är det ett annat läge:

”Nu är det så utbrett, så vi kanske måste inse att vi får lära oss att leva med det.”

På frågan om avelstoppen undersökts i tid, svarar Per Henriksen, chefsveterinär följande:

”Det gjorde vi, i den givna processen. Vi skaffade kunskaper och undersökte. Jag anser att vi gjorde vad vi kunde.”

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 14 november 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera