Jordbruksverket får hård kritik
Jordbruksverket befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge då stöden för programperioden 2014 till 2020 kostat 300 miljoner mer än man räknat med. Statskontoret kritiserar nu jordbruksverket i en rapport.
Till slutet av 2016 har Jordbruksverket finansierat drygt hälften av de totalt 600 miljoner som utvecklingsarbetet ska kosta. De 260 miljoner som kvarstår att finansiera till 2022 handlar om direkta utvecklingskostnader under 2017 och amorteringar. Utöver det väntas myndighetens förvaltningskostnader öka när de nya systemen tas i bruk. Enligt en uppskattning kommer det kosta nära 240 miljoner mellan 2017 och 2019.
Dålig analys av IT-stöden
Flera funktioner i IT-stöden som används för handläggning av EU-stöd till lantbruket, är inte klara vilket medfört att många drabbats av sena utbetalningar.
I rapporten kommer Statskontoret fram till att Jordbruksverket har brustit i sitt utvecklingsarbete. Förseningarna handlar dels om sena besked om regler från EU, men även om brister inom myndigheten. Statskontoret menar att Jordbruksverket inte analyserat nyttan och risken av IT-stöden tillräckligt.
– Vi håller med Statskontoret om att det är mycket viktigt att väga nyttan av detaljstyrning mot administrativa merkostnader. Det gäller både på EU-nivå och nationell nivå. Stor komplexitet gör det dyrare för oss att införa politiken, säger Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg, i ett pressmeddelande.
I genomförandet av utvecklingen brast det även i den interna styrningen och kommunikationen, myndigheten blev även för beroende av konsulter. Internrevisionen får också kritik för att ha varit för passiv.
Klarar sig ekonomiskt
Slutsatsen i rapporten är dock att Jordbruksverket klarar att utföra sitt uppdrag inom de tio ekonomiska ramar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2017. Förutsättningen är dock att de fortsätter de besparingar som påbörjats och förbättrar sin styrning och kontroll av utvecklingsarbetet.
– Vi är inte överraskade av vad Statskontoret kommit fram till. Deras slutsatser och förslag ligger i linje med vad vi sett i analyser som vi själva genomfört och de åtgärder som vi nu genomför till följd av dem, säger Leif Dennerberg.
