Klubbad lag om offentlig upphandling

Slopat krav på kollektivavtal, möjlighet till delade anbud och krav på miljö och djurskydd. Det är delar i den nya lagen som Sveriges bönder tjänar på.

Mydigheterna kan i och med den nya lagen, dela upp kontrakten vilket är en fördel för mindre producenter.

– Gör man en enda stor livsmedelsupphandling är det väldigt få som kan svara i Sverige. Det finns inte en bonde som har både griskött, kaffe, bananer, vindruvor och ris. Inte ens kött, för det finns inte en producent som har all sorts kött på sin gård. Utan man måste dela upp det, säger Axel Hansson marknadsutvecklare för offentlig upphandling på LRF.

Krav skrivs in i lagen

Miljö- och djurskyddskrav har folk kunnat ställa tidigare, men enligt Axel blir det mer definitivt nu i och med att det skrivs med i den svenska lagen.

– Att grisar ska ha knorr på svansen, antibiotikan, salmonellan och att djuren ska vara bedövade vid slakt, är fullständigt självklart för oss men inte självklart i allt det kött som serveras. Så det är också en fördel.

I den nya lagen fanns det först förslag på sociala krav som kollektivavtal. Men det röstades ner, något som LRF också tycker är bra.

– LRF är inte emot sociala krav, men det krånglar till det i offentlig upphandling av livsmedel, säger Axel.

Enligt honom finns det upp mot 800 olika kollektivavtal och det blir svårt för upphandlande myndighet att veta vilka kollektivavtal som ska gälla när och var. Förvirringen kan leda till att ännu färre lämnar anbud.

Enklare att lämna anbud

Poängen med det hela är att det ska bli lättare att lämna anbud.

– Vi har problem i Sverige att det är få företag som deltar i offentlig upphandling. Det borde vara fler företag som deltar då blir det bättre konkurrens, bättre priser och bättre produkter. Det är inte bra för marknaden när det är få aktörer. Det är det som direktivet syftar till. Nu får vi se om regeringen har lyckats med det.

Den nya lagen om offentlig upphandling ska träda i kraft den 1 januari 2017.