”Antibiotika håller på att förstöras”

"Jag har drabbats av en antibiotikaresistens infektion, och kommer troligtvis att dö av det” Detta är ord som en kändis måste uttala för att folk ska förstå hur allvarligt antibiotikaresistens är. Det tror i alla fall Björn Olsen, professor i infektionsmedicin.

Björn Olsen som är professor i infektionsmedicin är riktigt orolig över den oansvariga användningen av antibiotika inom djurhållningen. Antibiotikaresistens är ett verkligt problem som kan innebära att människor börjar dö av enkla infektioner, inte kommer kunna opereras eller behandlas för cancer. Foto: Mikael Wallerstedt

Att för tidigt födda barn dör på grund av en infektion med antibiotikaresistenta bakterier tycker så klart även de flesta är förskräckligt.

– Det måste krypa in under skinnet innan vi ska begripa. Så länge det ”bara” är nyfödda barn så har det inget ansikte. Det måste var en folkkär kändis som dör. Då blir det en mediastorm som hela världen kan följa, man frågar sig varför ingen gjorde något tidigare och instiftar en gala för att samla in pengar och så vidare, säger Björn och fortsätter:

– Det otäcka är inte att bakterierna smittar utan att generna smittar och som kan mobiliseras när det behövs.  Resistensgener kan plockas upp i stort sett var som helst, och så fort resistens blir en evolutionär fördel så kan problemet bli en världsspridd historia.

Du är vad du äter

Björn forskar om antibiotikaresistensens spridning i miljön. Han menar att vårt konsumtionsmönster har en extremt stor betydelse.

I Sverige har vi en unikt låg användning av antibiotika inom djurhållningen. Men i resten av EU ser det annorlunda ut. Italien är ett exempel som ligger i topp, där vittnar även Björns läkarkollegor om ett utbrett problem av resistens på intensivvården där många dör av infektioner som inte går att behandla. Grafik: Malin Strandli

– Vad vi äter, var maten kommer ifrån och hur den framställs är faktorer som i allra högsta grad påverkar antibiotikans vara eller icke vara i framtiden.

Globalt sett används två tredjedelar av all antibiotika inom djuruppfödningen och en tredjedel används inom humanmedicinen.

– Människan är jordens näst vanligaste däggdjur, så det är inte konstigt att det dyker upp, vi lever trångt tillsammans. Och vi rör oss över hela jorden. Varje punkt på jorden kan inom 24 timmar ha kontakt med en annan punkt på jorden. Dyker det upp i Asien i dag kan det som ringar på vattnet spridas över jorden. Det går fort.

Björn berättar om vetenskapliga artiklar om de värsta resistenta bakterier som kom under hans studietid för drygt 35 år sedan. Då diskuterade man möjligheten att de skulle bli ett problem inom vården. Men ingen kunde i sin vildaste fantasi tro att det skulle gå så fort som det har gjort.

– För 35 år sedan hade jag inte en tanke på att jag skulle stöta på vissa typer av resistenta  bakterier som jag läst om. Att det skulle bli kliniska problem i dag, hade jag ingen aning om. Det har gått på så kort tid. Antibiotika som medicinskt mirakel håller på att förstöras.

– Är man i övrigt fullt frisk, så gör inte antibiotikaresistens något väsen av sig. Åker man utomlands så har man oftast resistens med sig hem i tarmen, men vi blir inte sjuka av det. Förrän den dag vi måste opereras eller få en cancerbehandling.

– Det ger inte efterskalv som en pandemi, den ligger still tills saker börjar gå åt skogen. Då börjar det dyka upp dödsfall.

Upplever du att vi förstår magnituden av problemet?

– Nej, det gör man inte, svarar Björn tydligt och fortsätter:

– Är det verkligen så viktigt undrar folk, det märks ju inget i Sverige. Vi tror att det bara finns i ”långtbortistan”, men det finns här med och det ökar snabbt.

”Rena vilda västern”

I diagrammet visas försäljningen av antibiotika i milligram per kilo levandevikt och förändringen mellan 2013 och 2014 ges i procent. Nya länder som tillkom förra året är Rumänien, Schweiz och Kroatien. Grafik: Malin Strandli, Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten

Användningen av antibiotika till djur varierar mycket över EU. Sverige är ett av de länder med den lägsta förbrukningen medan länder som Spanien och Italien ligger i topp.

– I en del EU-länder är det rena vilda västern. Man ger antibiotika till köttproducerande djur för att få flocken att överleva. Men om behandling på det viset behövs så är flocken för stor för den yta de lever på. Det är samma sak för människor, ju hårdare vi packar djuren eller människorna, desto snabbare kommer resistenta bakterier orsaka infektioner som är svåra eller rentav omöjliga att behandla. Klart att man får infektioner om man bor tätt.

Högt pris för billig mat

Ett exempel som Björn tar upp är fisken hajmal, eller Pangasius. Den får 25 olika sorters antibiotika och lever mycket trångt i dammar. Sedan slaktar man dem och öser ut vattnet i floden. På samma sätt går det till inom kyckling– och grisuppfödningen i vissa delar av världen.

– Sedan säljer man köttet billigt till väst, och vi är dumma nog att köpa det. Samtidigt accepterar vi att det blir som det blir.

På sjukhusen jobbar man för att minska resistensproblematiken, men samtidigt gynnas resistensutvecklingen genom att den mat som serveras är importerad.

– Jag får inte ihop det. Jag tycker Sverige och ett par andra länder som ligger i bottenligan gällande antibiotikaanvändning, ska vara stolta, vi har enorma marknadsfördelar. Satsa på svenskt kött för tusan!

Björn poängterar även att det huvudsakligen inte handlar om vilket land köttet kommer ifrån, utan att det har fötts upp med en restriktiv användning av antibiotika och att det har gått så mycket som möjligt utomhus.

– Svenskt kött är dyrare, men om man ändå kunde begripa att det man köper är otroligt mycket bättre än de stackare som packats ihop i trånga fållor i Texas och pumpats i antibiotika.

Vad säger dina internationella kollegor om förbrukningen hos lantbruksdjur?

– Alla inser ju att det är fullständig anomali. Det är totaltokigt. I exempelvis Italien har jag kollegor som tar hand ompatienter på intensiven med infektioner som inte går att bota på grund av resistens. Men ös på med antibiotika på grisen som sedan ska bli parmaskinka, säger Björn cyniskt och fortsätter:

– De flesta är medvetna om problemet, men jag har stött på en del namnkunniga som försvarar näringen.

 

Björns tips om vad man kan göra

  • Välj svenskt kött från djur som gått ute så mycket som möjligt, alternativt viltkött.
  • Följ läkarens ordinationer.
  • Köp inte antibiotika över disk utomlands.

Uppmaning till branschen

Den svenska låga antibiotikaanvändningen inom djuruppfödningen ska ses som en tydlig konkurrensfördel. Handeln bör ta ställning och bara sälja svenskt kött med meddelandet ”På grund av problematiken med antibiotikaresistens handlar vi bara med svenskt kött.”

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 21 december 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste