Nu lämnas livsmedelsstrategin till riksdagen

UPPDATERAD. I dag lämnar Sven-Erik Bucht livsmedelsstrategin som proposition till riksdagen. De gemensamma målen är man redan överens om med oppositionen, men hur det går för själva strategin på 129 sidor återstår att se under vårens förhandlingar i riksdagen.

I regeringsförklaringen gjorde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht klart att Sverige ska ha en livsmedelsstrategi. Målet var att den skulle vara färdig våren 2016. Efter flertalet förseningar presenterades slutligen gemensamma mål med strategin den 16 januari 2017. Dessa ska gälla över regeringsskiften till och med 2030. Flera röster inom branschen vittnar om att detta är historisk då livsmedelspolitik inte varit på agendan på detta sätt sedan omställning 90.

Komma överens

Målen ska uppnås genom en strategi som regeringen i dag presenterar. Det är dock viktigt att påpeka att det är just regeringens strategi och inte något som de övriga partierna står bakom ännu.

– Det är väldigt unikt att man för en bransch får ett klubbslag i riksdagen kring de långsiktiga målen till 2030 och de strategiska områdena som finns i propositionen. Sedan är det också en massa text, 129 sidor. Det kommer säkert finnas synpunkter, meningar man vill byta ut, och det är inget konstigt i sig. Men det grundläggande strategiska, det är vi överens om, säger Sven-Erik Bucht. 

Handlingsplan inom kort

Strategin är uppbyggd på tre strategiska områden; regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation. En strategi är sin sak och att faktiskt gå till handling en annan. Där ska handlingsplanen fylla en funktion som ska leda till konkreta åtgärder som i praktiken ska göra skillnad, meddelar Bucht.

Enligt landsbygdsministern ska regeringen inom kort presentera en handlingsplan och ta ett beslut om det första åtgärdspaketet. Under våren är målet även att livsmedelsstrategin med de övergripande målen ska klubbas i riksdagen. Utöver det ska man instifta ett nationellt råd där branschen, intresseorganisationer med flera ska rådiga regeringen så att de rätta insatserna görs för att stödja den nationella livsmedelsindustrin. Man kommer även att ha en kontaktperson på näringsdepartementet för detta i ett eget sekretariat.

Skärpa upp målen

Helena Jonsson, ordförande LRF medverkade vid presentationen och är nöjd med att man kommit överens om det grundläggande, men är osäker på hur det kommer att te sig framöver.

– Läget i alliansen är ju ganska oroligt över huvud taget. Det var bra att man kom överens om målsättningarna, sedan har man olika uppfattningar om hur målen ska nås. Det kommer LRF alltid få jobba med, så att det blir så bra som möjligt för våra branscher och medlemmar, säger hon och fortsätter:

– Jag hoppas att en del partier lyckas skärpa upp målsättningar och göra dem ännu mer konkreta. Bland annat åtgärder kring särlagstiftning som man kanske glider över lite, samt beskattning, då är det både att vi ska minska befintlig beskattning samt att man inte ökar beskattningen. Och myndighetsinstruktioner, det är jätteviktigt.

Just myndighetsinstruktion tar även Bucht upp och säger att kontrollen måste bli bättre.

– Det måste vara likvärdig kontroll i hela landet, den är inte likvärdig i dag. Även långsamma tillståndsprocesser måste snabbas på för att inte skapa onödig byråkrati, säger han.

Vägslitageavgift

Gällande beskattning, är vägslitageavgiften en het potatis just nu. Att kombinera arbete för ökad konkurrenskraft rimmar illa med en vägslitageavgift och frågan kom upp på pressträffen på Rosenbad i dag. 

– Förslaget ska läggas fram i slutet av februari. Tanken är att förbättra klimatet genom att gå över till tåg och sjöfart. Mig veterligen finns det inte räls eller hamnar på gårdarna, säger Bucht, men kan inte konfirmera om lantbruket skulle kunna undantas om en sådan proposition skulle komma att läggas fram. 

Omställning 90

Det senaste genomtänkta jordbrukspolitiska beslutet, togs enligt Helena Jonsson, i samband med omställning 90 vilket var 1988. 

– Det har haft väldigt stor inverkan på det svenska jordbruket. I och med inträdet i EU har vi ju sett att produktionen haft svårt att klara konkurrensen på den inre marknaden. Nu blir man mer medveten om detta och har tydliga mål om att vända trenden och få tillväxt. Det kommer ha lika stor positiv inverkan som det tidigare beslutet hade negativ inverkan, tror Helena. 

Läs hela propositionen här, eller en kortversion här.