Framåt för handlingsplanerna

På lägesrapporteringen för handlingsplanerna för nöt, lamm och gris presenterades ett par av delmålen för planerna. Utöver det debatterades läget i köttbranschen av en bred panel som var ense om en sak – 2017 är ett mycket viktigt år för svenskt kött.

Inom handlingsplanerna redovisades en åtgärd inom varje målområde som man kommit en bit på vägen med. Först ut var Joakim Sköld från Ica för att prata om konsumtion. Han meddelade att Ica har jobbat en längre tid med att få in mer svenskt, bland annat inom chark har de lyckats byta ut 10 000 ton importerat fläsk till svenskt.

Garanterar minimipris

Utöver det har de initierat ett program för att främja investering inom grisbranschen. I dagsläget är det två gårdar som fått ett garanterat minimumpris under en viss tid. Att det var på lång sikt försäkrade Joakim, men ville inte gå in på exakt hur lång tid. Det garanterade priset ska ge grisuppfödaren en bättre möjlighet att få finansiering av banken. Projektet startade förra året och om det blir lyckat kan man tänka sig att göra likadant inom andra djurslag. Det handlar inte om att stötta vissa koncept utan att öka tillgången av kött i stort.

Upplägget är att Ica förbinder sig att köpa en viss kvantitet från KLS Ugglarps, till ett visst pris och de i sin tur knyter liknande kontrakt med sin leverantör.

Mycket krut på export

För att lyckas få ett landsgodkännande för export av fläsk till Kina, jobbar man på bred front och när det är klart, ska man se till att få ett anläggningsgodkännande med. Det finns stora möjligheter med Kina, vilket även flera länder än Sverige har insett och uppvaktningen hos de kinesiska myndigheterna är stor.

Det är inte bara knorrar och andra udda detaljer som är viktiga, utan även unika kvalitetskoncept attraherar den växande medelklassen.

– Resan till Kina är en av de starkaste upplevelserna jag haft när det kommer till möjligheter för svensk grisuppfödning, sa Margareta Åberg, LRF Kött och Sveriges Grisföretagare och Magnus Därth, vd Kött och Charkföretagen skickade en uppmaning till politiken.

– Sverige behöver ligga på ännu mer för att det ska bli något.

När det gäller exporten, har fårnäringen blivit Scrapiefria och får därmed exportera sperma, vilket man börjat så smått med. Men det krävs en hel del insatser för att få igång den grenen.

Smågrisarna var inte klämda

Rebecka Westin, grishälsoveterinär på Gård & Djurhälsan, har varit ute på gårdar för att obducera döda smågrisar tillsammans med danska rådgivare och agronomer. Bonden fick gissa sig fram till orsaken till döden och oftast gissade man på klämskador.

Men i de undersökta fallen visade det sig att grisarna var undernärda och eventuellt nedkylda, något som i sin tur kan leda till undernäring från början, och sedan är den negativa spiralen igång.

– Tak över smågrishörnan, det har vi vetat så länge men ändå saknas det på 90 procent av gårdarna, säger Rebecka.

Ett tak över hörnan de första dagarna kan göra stor skillnad, Rebecka tipsar att man kan göra en enkel lösning med hjälp av plywood.

Ny plan för mjölk

Handelsplan mjölk var först ut av planerna och där är det 25 punkter som är helt klara och godkända. 19 punkter har man strukit och resterande jobbar man fortfarande med. Exempel på punkter som man fått igenom är de förenklade betesreglerna samt subventionerad rådgivning.

Styrkan med handlingsplan mjölk är enligt Susanne Cewe, LRF Mjölk, att man har en bred förankring och stort engagemang från branschen. Svagheter är att de 87 punkterna är spretiga och det är stor skillnad i omfattning och betydelse för det olika åtgärderna.

– Många förväntade sig snabba lösningar i krisen, men det tar tid, sa hon.

Nu jobbar LRF mjölk för ett ta fram en ny handlingsplan med färre åtgärder och som ska vara snävare. Enligt Susanne kommer den presenteras efter februari.

Under dagen debatterades framtiden och bland andra landsbygdsminister Sven-Erik Bucht deltog. Han försäkrade att han skulle jobba för att förprövningarna ska gå snabbare.

– Hur jobbar de länsstyrelser som har kortast handläggningstid? Vi måste få fler att göra som dem. Jag ska ta tag i det, hur det ska gå till får jag återkomma till, men vi måste ha en apparat som svarar upp till efterfrågan, sa han.

Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare, flikade även in att det är olika villkor i olika län. Själv fick han bygga brandskydd för en miljon mer än i de angränsande länen.

– Det kan inte skilja sig åt på det sättet, sa han.

I dagsläget går det bra för de lantbrukare som föder upp köttdjur, både gris och nöt men det går inte att luta sig mot prisökningar.

– 2017 är enormt viktigt, 2016 har varit ett extremt bra bondeår, vi har betalat en halv miljard mer till bönderna än vi gjorde 2015. I ett prisläge som är så här bra, måste vi se till att nå lönsamhet på alla nivåer, sa Torbjörn Lithell, HKScan.

Icas representant menade att vi inte enbart kan fokusera på att få lönsamhet genom bättre priser, utan produktionen och dess effektivitet måste man också jobba hårt med.

Svenska mervärden

Att antibiotikaresistensen varit en av de stora faktorerna som fått fler konsumenter att välja svenskt under 2016, verkade samtliga överens om. Men i Sverige har vi inte djurslagsspecifik statiskt för antibiotikaförbrukning, något som Jordbruksverket dock verkar jobba med för 2017.

Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter, menade att han tycker det är speciellt positivt att handlingsplanen inte mynnar ur en kris, utan en vilja att bli bättre.

För lammnäringens del är det ständigt rovdjurspolitiken som skaver, även om Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet, menade att det har hänt saker det senaste året, så är det fortsatt ett orosmoment för fåruppfödarna.

– Man måste få tillbaka gnistan på gårdarna.