Fjällräven väljer ull från Jämtland

Fjällräven har valt ull från den nya rasen Jämtlandsfår i en ny tröja som kommer tillverkas i begränsad upplaga. ” Det här blir en unik produkt, tillverkad av en unik råvara, beredd på ett unikt sätt i Ås, Jämtland”

Jämtlandsfår godkändes som ras 2010. Ullen från fåren kommer nu att användas i en begränsad upplaga ulltröjor från Fjällräven. Foto: 
Tina Staffrén

Ullen kommer från får som föds upp på Brattlandsgården i närheten av Åre och sedan förädlas den i spinneriet ullForuM som är en del av Torsta Kunskapscentrums utvecklingsenhet.

– Att vi nu kan titulera oss stolt samarbetspartner till Fjällräven, är frukten av ett långt och ambitiöst utvecklingsarbete, som tagit år att förfina. Torsta AB arbetar kontinuerligt med utveckling av de gröna näringarna och jag är övertygad om att vi kommer att se fler positiva resultat av det i framtiden, säger Trine Amundsen, vd på Torsta AB, i ett pressmeddelande. 

Spårbar ull

Fjällräven har beställt 100 kilo ull och det kommer att ta Torsta en månad att spinna den för att Fjällräven sedan ska kunna ta fram 120 tröjor. Detta är ett pilotprojekt från Fjällrävens sida där de lägger stort fokus på spårbarhet av materialet, en totalt giftfriprocess och att ta fram högsta kvalitet med dagens kunskap.

Ny ras

Rasen Jämtlandsfår är framavlad på Torsta i samarbete med jämtländska fårägare och är en korsning av importerade merinobaggar och sveatackor. Målet var att få ett köttproducerande djur där ullen håller högsta kvalitet. Den nya rasen är godkänd av Jordbruksverket.

Ullens kvalitet avgörs genom att mäta tjockleken på ullfibrerna. Merinoull är en erkänt bra ull som håller en tjocklek på mellan 17 och 23 mikrometer. Ullen från Brattlandsgårdens Jämtlandsfår håller en tjocklek på strax under 20 milkormeter vilket därmed är en väldigt bra råvara för kläder.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 06 februari 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera