Regeringen har fel fokus i livsmedelspolitiken
DEBATT. För att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan är det enskilt viktigaste att sänka kostnaderna som är högre i Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Det enda sättet att stoppa regeringens skattechock är genom att försöka få majoritet i riksdagen för en bättre budget. Vi vill därför se en gemensam alliansbudget så snart som möjligt, skriver Jonas Jacobsson Gjörtler (M) här i en debattartikel.
Den breda överenskommelsen om långsiktiga mål för ökad livsmedelsproduktion, bland annat genom stärkt konkurrenskraft och förbättrad lönsamhet, är bra för hela den svenska livsmedelskedjan. Moderaterna har tillsammans med övriga allianspartier aktivt bidragit till att målen har blivit betydligt bättre. Men om målen ska nås krävs nu handling. Regeringens strategi och handlingsplan inger tyvärr inget större hopp.
Tyvärr är det tydligt att Miljöpartiet haft ett avgörande inflytande när regeringen lyfter upp inriktningsmål för ekologisk konsumtion och produktion som prioriterade delar i strategin och handlingsplanen. Det är dåligt av flera skäl. Principiellt anser vi att det är konsumenternas efterfrågan och inte politiska beslut som ska styra produktionen.
Enligt vår mening blir uppdelningen mellan ekologisk och konventionell produktion allt mer irrelevant i framtiden. Snart finns exempelvis kommersiellt gångbar teknik där robotar kan genomföra ogräsrensning eller med stor precision fördela gödning där sådan krävs eller spruta växtskyddsmedel endast på ogräsplantorna.
Svensk konventionell livsmedelsproduktion är redan idag mycket långt framme på miljöområdet och med ny teknik blir den successivt ännu bättre. Det finns därför inget egenvärde att försöka styra mer produktion mot ekologiskt, som oftast innebär lägre volymer till högre kostnad.
Ett problem med ekologisk produktion är just att volymerna generellt sett är lägre. Det innebär att en ökad andel ekologisk produktion medför minskad total svensk produktion, vilket strider mot de övergripande målen för livsmedelsstrategin!
Det vore bättre för miljön om en större del av den globala livsmedelskonsumtionen kom från svenska förhållanden, eftersom den då tränger undan annan livsmedelsproduktion som är sämre för miljön. Men med ökad andel ekologisk produktion går utvecklingen i stället åt motsatt håll. Sverige producerar då lägre volymer och tar inte ansvar för en hållbar global livsmedelsproduktion, eftersom miljöpåverkan globalt sett då ökar.
Lägre svenska produktionsvolymer innebär dessutom att importen ökar. Eftersom importerade varor generellt sett har större miljöpåverkan än svenskproducerade innebär det att Sverige bryter mot det av riksdagen beslutade generationsmålet, som säger att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan.
Regeringens påstår sig satsa en miljard på livsmedelsstrategin. Men mer än hälften av pengarna tar regeringen från landsbygdsprogrammet. Det är således inga nya pengar utan en omfördelning av medel som redan var öronmärkta för landsbygden. En omdisponering av befintliga medel är ingen ”satsning”.
För att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan är det enskilt viktigaste att sänka kostnaderna som är högre i Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Det handlar dels om direkta kostnader i form av skatter och avgifter, men också om indirekta kostnader genom regelkrångel, administration och kostsamma särkrav. Regeringens livsmedelsstrategi och handlingsplan ekar tomma på sådana åtgärder och fokuserar i stället på nya utredningar. Tyvärr föreslår regeringen i stället nya (kilometerskatten) och höjda skatter (regeringens överindexering av drivmedelsskatterna), vilket ytterligare skulle försämra konkurrenskraften.
Det enda sättet att stoppa regeringens skattechock är genom att försöka få majoritet i riksdagen för en bättre budget. Vi vill därför se en gemensam alliansbudget så snart som möjligt.
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott
