Svenskt och lokalt före importerat eko

Elin Beckman har länge legat på kommunen om att servera svensk skolmat till barnen. I höstas fick hon till det i ett samarbete med Sodexo och i början av februari hände det igen.

Kontakten Elin hade med kommunen ledde till att Sodexo hörde av sig och ville göra ett projekt med henne, det innebar att hon levererade färs till kommunens alla skolor vid ett tillfälle i september. Det blev en succé och i början av februaru upprepades projektet med färs samt svensk potatis.

Flera anledningar att välja svenskt

Nyköping är en kommun som har högt ställda mål gällande ekologiskt i upphandlingen, däremot inte gällande svenskt.

– De har 50 procent eko i dag, om det är import eller svenskt har ju ingen betydelse för deras del tyvärr. Det vore en fördel om det svenska eller i alla fall lokalproducerade kunde likställas med det ekologiska, säger Elin och utvecklar varför det är så viktigt att köpa svenskt:

– Det är för att vi istället ska främja en produktion med låg antibiotikaanvändning samt en god djurhållning. Att välja svenska produkter bidrar även till att vi främjar våra öppna landskap, biologiska mångfald, landets självförsörjningsgrad och arbetstillfällen.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin har man satt målet till 60 procent ekologiskt i offentlig upphandling till 2030.

– Det kan jag tycka är helt galet. Det är min personliga åsikt. Vi har varit eko på vår gård i nästan 20 år och vi har gått ifrån det. Det går iväg för mycket gödning i produkter från gården, det vill säga, djur lämnar gården och vi får inte tillbaka något i form av slam då den är för nersmutsad. På sikt blir det en utarmning av markerna, säger hon och fortsätter:

– Bara för att vi är konventionella betyder inte det att vi häver ut bekämpningsmedel. Vi har precis samma produktion förutom att vi lägger en liten giva gödning på vallarna, så att vi får en högre skörd och kan köra mindre. Man kan diskutera vilket som är mest ekologiskt egentligen.

Liten skillnad mellan eko och konventionellt

När gården drevs ekologiskt köpte man in halm från konventionella halmproducenter men i dag odlar man halmen själva.

– De ekologiska producenterna är beroende av de konventionella, det är ju väldigt många som köper in halm från konventionella producenter. Att man vill använda konventionellt odlad halm, är för att det ska vara bra för djuren, utan mögel som det annars lätt blir i ekologisk halm. Det finns de som är jätteduktiga och får till fina vallar och spannmålsproduktion. Men det blir ju en helt annan körning på åkern om man jämför med det konventionella, säger Elin och poängterar att många i Sverige bedriver jordbruk som i stort sett är ekologiskt.

– Väldigt många i Sverige är eko, men de är inte certifierade, folk stirrar sig blinda på vad som står på papperet. På vår gård märks det så tydligt att vi i princip har samma produktion i dag som konventionella, som vi hade när vi var ekologiska, förutom gödselgivan på vallen.