”Ingen är bättre än den sämsta länken”

I snart ett år har Jenny Andersson varit ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel. Hon drivs av att få jobba med djur och att kunna erbjuda konsumenter en svensk kvalitétskyckling. För att fortsätta att ta fram det, menar Jenny att alla led i kycklingkedjan måste jobba mot samma mål och alltid ligga på topp.  

Jenny Andersson är ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel och engagerad i allt som rör svensk fjäderfä. Smittskydd är a och o. Det senaste året har bland annat  newcastlesjukan och fågelinfluensan knackat på dörren.  
– Så fort sådana här saker händer så går man hem till sin gård och dubbelkollar att vi inte har blivit hemmablinda någonstans. Det får inte ske. Så det är klart att vi blir mer alerta. Men det finns en rutin som vi är trygga i och som vi har haft i många år, säger hon. Foto: Carolina Wahlberg

Allt började 1997 när fyra kycklingstall i Kristvalla brunn blev till salu. Jenny var vid den tiden 24 år. För ung enligt banken, så där och då startade hon Stjärnamo kyckling AB med sin pappa Karl-Johan Johansson, och kunde på så sätt börja sin karriär inom fjäderfä. 

En konsekvens i och med fågelinfluensan är att exporten av kycklingfötter till tredje land stoppades. 
– Man har jobbat för att öppna upp de här kanalerna väldigt länge och när den kanalen sedan försvinner, är det inte så lätt att bara öppna upp dörren igen, säger Jenny. 

Jennys föräldrar är i dag pensionärer men hjälper till på gården. Annars är det numera Jenny och hennes man Lars som driver gården med en kycklinguppfödning på 8 000 kvadratmeter. 

Bankebergs gård är en skogsgård med väldigt liten öppen jord, därför passar det bra med kyckling. 

– Skogen ser till att vi kan värma stallarna med flis och sedan är kycklinggödseln lätt att transportera. Den är ganska koncentrerad både i näringsämne och i volym. 

Gödseln lagras på gården till dess att lastbilar kommer och hämtar och kör ut den främst till växtodlare som de har skrivit kontrakt med. 

Engagerad person

I den nya Livsmedelsstrategin tyckte Jenny att det var tråkigt att politikerna bara satte ett produktionsmål kring ekologiskt, och inte kring svenskt.
– Eftersom att vi är så duktiga om att måna om djuren, miljön, vi tänker kretslopp och vi tänker djurvälfärd. Jag ser ingen anledning varför vi inte ska fokusera på att öka den svenska andelen. Det måste vara motorn.

Jenny har suttit i Svensk Fågels styrelse i många år och för drygt ett år sedan valdes hon till ordförande. Hon är också engagerad i uppfödargruppen inom Svensk Fågel. 

– Jag har alltid gillat att engagera mig. Det är ett sätt driva min vardag vidare, påverka och hålla mig uppdaterad, säger hon. 

Vad är din viktigaste uppgift som ordförande?

– Att föra hela kedjan framåt och att vi gemensamt arbetar vidare på det som vi gjort under många år. Jag ska vara en röst och fånga upp alla och lyckas knyta ihop våra gemensamma frågor. 

Jenny lyfter viktiga frågor som underlättnader vid nybyggnation, och att kapa startsträckan i samband med investering i kycklingstall. Det finns även utrymme för förbättringar i regelverk, objektiva kontrollavgifter samt en enklare administration för att skapa en bättre konkurrenskraft.

– Om efterfrågan ökar, vilket den gör, så kommer någon att ta den marknaden. Vi vill fylla

Ett ganska nytt hjälpmedel på gården är en foggmaskin som desinficerar stallarna. Maskinen går själv inne i stallarna och genererar en dimma som lätt kan tränga in i alla skrymsle och vrår. Plus att det går åt en mindre mängd desinficeringsmedel, eftersom den är så effektiv. Maskinen går i en timme, sedan får medlet verka.

marknaden med den svenska kycklingen, eftersom det innebär mervärden både på kycklingen och rent samhällsmässigt, genom att vi på olika sätt bidrar till att skapa jobb, ofta i mindre kommuner. 

En annan viktig fråga menar Jenny är bredband och uppkoppling på landsbygden, något som påverkar förutsättningarna för att driva företag överallt i Sverige.

– Det är oerhört viktigt att skapa konkurrenskraft och ge oss möjlighet att vara konkurrensmässiga och effektiva, utan att tulla på något som har med djuren att göra.

Mycket uppföljning

Kyckling är enligt Jenny ett spännande och roligt djurslag att jobba med. 

– Det är väldigt mycket finlir med detaljer, det är det väl egentligen i allt. Men när du jobbar med kyckling får du väldigt snabba resultat om du gör rätt eller fel. 

Uppföljningar av olika slag är en stor del av uppfödningen och det blir ett kvitto på produktionen och en hjälp för att se hur man ligger till och vad som förbättras. 

– Vi blir duktigare på att analysera, inte bara de ekonomiska siffrorna utan framförallt våra produktionssiffror, och sedan försöker vi att bli bättre och bättre. Konkurrensen från importen ökar och det krävs att vi kan visa upp att vi har en bättre uppfödning med låg antibiotikaförbrukning, då är produktionsuppföljningen till stor hjälp. 

Hela kedjan samarbetar

En uppfödare utomlands som använder antibiotika kan undvika en del kassationer. 

– Men vi måste istället jobba förebyggande för att de inte ska uppstå. Men visst kan det ändå hända. Ibland har vi därför högre andel kassationer än vissa importländer, säger Jenny. 

Därför har branschen initierat ett forskningsprojekt på SLU. Där ska man bland annat jämföra slakterier inom landet och även andra länder i Norden. 

På Bankebergs gård har de inga stora siffror på kassation. Det blir nån viss procent per omgång. Då är det återigen uppföljning som gäller. Ständig återkoppling gäller till alla i kedjan, från avel ända fram till slakteriet. 

– Det blir hela tiden ännu mer tydligt att vi är jätteberoende av att hela kedjan jobbar gemensamt och att vi tillsammans når bästa tänkbara resultat, säger Jenny. 

Känner alla i kedjan så?

– Ja, det tror jag absolut. Sedan är det ett ständigt arbete att följa upp, föra dialoger och ha förhandlingar. Men jag känner att vi alla förstår att ingen är bättre än den sämsta länken. 

Tydliga hygienregler

Kycklingproducenter i Sverige har länge jobbat hårt med smittskydd och har väl inkörda hygienrutiner, vilket har gjort att svensk kyckling är salmonellafri och har låg procent campylobakter. 

– Vi har inte haft campylobakter på jättemånga år. Men för sju-åtta år sedan hade vi det i ett stall. Några dagar innan slakt hade vi flisat lite för nära husen. I efterhand kom vi på att vindriktningen hade varit från flisningen och att det hade rykt omkring mycket jord. Ventilationen gick för fullt så då fick vi in det, säger Jenny. 

Campylobakterprov tas i samband med slakt. Bonden får prisavdrag, sedan görs en uppföljning för att ta reda på den tänkbara orsaken. Vid upprepning blir det en handlingsplan för att åtgärda problemen.

– Ursprungligt är det ganska troligt att campylobakterna kommer från en gård.  Men om inte slakteriet och transportdelen gör rätt så är risken att de uppförökar det väldigt stor. Det är en kedja som måste fungera.  Det allra viktigaste angående campylobakterna är att stallen får torka ordentligt mellan omgångarna. Bakterierna trivs inte när det är torrt, men det gör kycklingarna. 

Vad är viktigast för att ert företag ska gå bra?

– Att svenskar vill köpa svensk kyckling. Annars hade vi inte funnits. Och att vi har dialogen och kommunikationen med alla i kedjan. På gårdsnivå gäller det att effektivisera oss så mycket det går med våra förutsättningar och att skapa sitt kretslopp.

Familj: Man och företagspartner Lars och två barn. Jennys mamma och pappa är också involverade i företaget. 

Anställda: 2,5 + extra vid arbetstoppar

Areal: 400 hektar skog, 50 hektar åker + lite bete

Drivs av: Att jobba med djur och att få erbjuda alla som önskar en svensk kvalitetkyckling. Sedan älskar jag att bo på Bankeberg! Det är min plats i livet. 

Intressen: Hästar har alltid funnit med mig. 

Favoriträtt med kyckling: Kerstins kycklinggryta och mammas kyckling med currysås. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 04 mars 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste