Embryon för svensk dorperavel framåt

Dorper är en relativt ny fårras som härstammar från Sydafrika. Till Sverige kom rasen för bara ett par år sedan men redan är Kulla Gård i Vetlanda långt framme i avelsarbetet. Inom ett par år kan de var toppuppfödare i världen.

Kulla Gård bedriver avelsverksamhet för dorper i Småland, de importerar embryon och semin som sedan säljs i Sverige samt till andra länder. I samarbete med veterinärer från Australien sätts embryon in, drygt 70 procent av tackorna har blivit dräktiga vid insättning. Här är två av baggarna som ställdes ut på Milamässan. Foto: Katarina Johnsson

Lawrence och Mia Heathman har haft gotlandsfår i 19 år men när Lawrence, som kommer från Sydafrika fick höra om en möjlighet att importera dorperembryon till Sverige för ett par år sedan, blev han som besatt och började jaga lämpliga embryon att sätta in i gårdens gotlandsfår.

Mia och Lawrence Heathman tillsammans med dorperexperten och domaren Ash Phillips på Mila. Foto: Katarina Johnsson

Kulla Gård samarbetar i dag med Kaya Dorper i Australien, som enligt Lawrence är den främsta uppfödaren i landet. De i sin tur har fått genetiskt material från den främsta gården i Sydafrika, Mickey Philips and Son Dorpers, som jobbat med dorperavel i 55 år. Men att exportera avelsmaterial direkt från Sydafrika till Sverige, är inte möjligt i dagsläget.

Rekordnivåer på auktion

Förra året fick Kulla Gård 120 embryolamm av renrasig dorper. Inför att de skulle auktioneras ut, bjöd man in experten Adrian Veitch från Kaya Dorper, för att bedöma vilka djur som var bra att avla vidare på. Hemma på gården hölls sedan en auktion och alla djur som var till salu såldes. Ungefär 30 tackor och 30 baggar. Rekordpriset landade på 36  000 kronor för en bagge och 29 000 för den bästa tackan.

Ash Phillips med sin far Mickey Phillips på gården hemma i Sydafrika där man jobbat med dorperavel i 55 år. Förra året tog de hem priset för världens bästa tacka och bagge. 
Foto: Mickey Philips and Son Dorpers

– Många börjar bli intresserade av avel och det växer hela tiden, det finns ett enormt intresse för dorper i hela Europa. I november 2015 fick vi in våra första embryon från Australien och förra våren fick vi 120 lamm. Några av dem är här i dag och de är tio månader, berättar Lawrence, när vi ses på Milamässan, där Kulla Gårds dorper plockade första till femte placeringen i sin klass. 

Succén upprepades i november 2016 och i dagsläget är 110 tackor dräktiga efter embryoinsättning och det betyder sex helt nya linjer.

– Om vi får 60 tacklamm och 60 baggar, kommer vi att spara de fyra bästa baggarna och de sex bästa tackorna. Allt annat säljs eller slaktas och så upprepar vi det. Vi vill bli bäst på avel, inte störst, säger Lawrence.

Djuren imponerar

På Milamässan ställs avelsfår ut och domare för dorperrasen var Ash Phillips från Mickey Philips and Son Dorpers i Sydafrika. Han var imponerad av kvaliteten som svenska dorperfår håller med tanke på hur kort tid de funnits i Sverige.

– Det är första gången jag är i Sverige och kvaliteten som Kulla Gård tagit in från Australien överträffar mina förväntningar. Om de fortsätter jobba så här kommer Kulla att vara i världstoppen om ett par år, säger Ash och fortsätter:

– Det är där embryon förändrar förutsättningarna för avel totalt.

Rätt avelsdjur

Mia och Lawrence brinner för dorperrasen och jobbar för att sprida kunskap om den, så att det svenska avelsarbetet utvecklas på rätt sätt.

– Vi har hållit en kurs på gården för 60 personer och i september åker 30 uppfödare från Sverige och 30 från Norge till Australien för en dorperkurs. Året efter det kommer vi att besöka Mickey Philips and Son:s, gård i Sydafrika, säger Lawrence och poängterar vikten av att sprida kunskap om rasen.

– Vi vill inte att man avlar på djur som inte är bra, det blir ingen bra reklam för rasen.

Dispens för laparoskopi

Det är mycket i görningen på Kulla Gård, bland annat jobbar de för att få till en dispens från Jordbruksverket för att få jobba med laproskopisk insemination, istället för vaginal.

– Det gör man i alla andra länder. Det är billigare, går åt mindre semin och det är större chans att djuren blir dräktiga, berättar Lawrence.

En laparoskopisk insemination går till på ett liknande sätt som när man för in embryon. Tackan sövs i två minuter och sedan gör man en typ av titthålsoperation, efter det kan tackan springa ut på bete igen.

– Det går egentligen snabbare än en vaginal inseminering, inflikar Mia och berättar att inspektörer från Jordbruksverket varit med på en embryoplantering och blivit förvånade över hur snabbt det gått.

I och med detta säljer Kulla Gård endast semin i formen ”shot in the dark”. Men det kan komma att ändras i framtiden.

Många lamm av embryon

Embryoinsättningen har varit mycket framgångsrik för Kulla gård och för de gårdar som köpt importerat embryo av dem. Vid insättning kommer experter från Australien till Sverige med embryon. I Sverige blev i snitt 70 procent av tackorna dräktiga vilket kan jämföras med mellan 40 och 50 procent i Australien. Proceduren ser dock något annorlunda ut när den görs i Sverige jämfört med i Australien.

– Det finns mycket mer regler här, och de flest är bra. I Australien kan man i stort sett göra denna procedur i en skottkärra men här är det mycket mer organiserat.

Andra faktorer som Lawrence nämner är att fåren i Australien och Sydafrika går på enorma arealer och inte är lika tama och lugna när de hanteras.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 05 mars 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste