”Vi ligger lite efter när det gäller bete”

Inget bete är det andra likt då lokala förutsättningar präglar tillväxten. Men det finns ändå stora möjligheter i att utnyttja sitt bete på ett bättre sätt. Det menar Svenska Vallföreningen som vill rikta ljuset mot betesmanagement. 

Genom att planera betet kan man få ett produktivare bete vilket innebär att korna hämtar fodret själva och grovfoderåtgången under sommarmånaderna minskar. En välplanerad betesdrift är standard i länder som Irland, England och Nya Zeeland och visst är det så att deras förhållande passar ypperligt för den typen av produktion, men även här i landet finns det mycket att lära och använda sig av. 

– Vi ligger lite efter i Sverige. Vi har fokuserat så himla mycket på det praktiska. Bra vatten och bra drivgångar men inte hur man sköter betet, säger Anna Carlsson, ordförande Svenska Vallföreningen. 

Främja återväxten

För att bli framgångsrik gäller det att hålla koll på gräsets och klöverns rytm så att man främjar återväxten på bästa sätt. Betar man för hårt tar det lång tid för gräset att växa till sig och växer det för mycket har man tappat effektivitet och näringsvärde. 

– Se till att planera betet under våren, till exempel i svenska vallföreningens beteskalender. Planera för de olika fållorna och tänk ut vad man ska göra under juli till augusti när man har en svacka. Kanske man i maj har sått in en gröngödslingsgröda, foderrovor eller andra komplemetgrödor som man kan stripbeta när återväxten är dålig, säger Maria Wahlquist, ordförande Vallföreningen i Skåne. 

Enkla stängsel

A och O när man jobbar aktivt med betet är att hitta enkla stängsellösningar som man kan flytta på ett smidigt sätt. Anna Carlsson jobbar själv med planerad betesdrift på den ekologiska mjölkgården med 200 kor, och använder sig en enkel eltråd. 

– Vår rekommendation är att korna ska ha nytt bete efter varje mjölkning. Men om de inte har betat klart så får man låta dem fortsätta beta fållan i en till två timmar för att sedan flytta dem igen. 

Hon berättar att man jobbar en hel del i fält på betet i och med denna typ av planering. Man måste ha stenkoll på gräsets tillväxt och hur många blad det har fått för att avgöra när det är dags att beta av eller eventuellt skörda om man har för mycket bete. 

– Visst tar det en del tid. Men på detta sätt har vi lyckats öka avkastningen på vallarna och samtidigt ger vi inte korna något grovfoder inomhus såvida det inte är brist på bete. Vid mjölkning får de bara cirka tre kilo kraftfoder. 

Beta vid utfodring

Om det däremot skulle vara en väderlek som gör att man håller korna inomhus, får de givetvis foder och då är de inte lika bra på att beta när de kommer ut igen, berättar Anna. 

– Då är korna lite tjuriga ett par dagar, de vänjer sig vid att få maten serverad.

För att planera sitt bete kör Anna på ett program som heter Agrinet, som hon stötte på i samband med en studieresa till Wales. Varje vecka går hon över betena och lägger in information om de olika fållorna i programmet. På så vis kan hon förutse om det nalkas en betsbrist eller ett överskott och planera därefter. 

– Ser man att det kommer en betsbrist kan man utfodra lite extra inomhus och få ner betestakten så att gräset växer ikapp. Är det för mycket får man se till att skörda. Planeringen gör att man slipper panikåtgärder säger hon och ger ytterligare tips: 

– Snabb avbetning är bra, sedan får gräset vila och då är det i tillväxtfasen. Det ökar avkastningen väldigt mycket jämfört med om man låter djuren gå på samma bete i fyra till fem dagar. 

Mycket kunskap på nätet

Som tidigare nämnt, ligger Sverige lite efter gällande betesplanering och för att hämta ny kunskap inom området rekommenderar Anna och Maria Youtube. Där hittar man flera klipp där lantbrukare i andra länder tillsammans med rådgivare går igenom hur de gör för att maximera sitt bete. Sökord som ”grazing management” och ”mob grazing” ger många intressanta träffar.