Saktfärdiga myndigheter sänker jordbruket

Alla är eniga om att svenskt jordbruk är utsatt för hårt konkurrenstryck. Animaliesidan är extra utsatt. Utvecklingen för svenskt jordbruk sedan vi gick med i EU är totalt sett inget att vara stolt över. Speciellt på djursidan har vi tappat mycket till förmån för import, vilket är detsamma som utsläppsexport, välfärdsexport, ökning av antibiotikaanvändningen för maten vi äter och en sämre samhällsberedskap för framtida utmaningar.

Det görs insatser och utredningar från myndighetshåll för att underlätta. Det är i vart fall så det heter. Slutresultatet av ansträngningarna är såhär långt att det inte ens investeras tillräckligt i byggnation för jordbrukets djur, för att kunna bibehålla produktionsvolymen.

I praktiken är byråkratin för svenska jordbruksföretag en rejäl bromskloss. Det är en helt orimlig regelbelastning för små företag och i flera fall är myndighetsutövningen direkt fientlig, med straffavgifter direkt utan möjlighet att vidta rättelse och kontrollavgifter även för kontroller som aldrig genomförs. Det flaggas konstant för regelförenklingar, men bland annat handlingsplanen för livsmedelsstrategin antyder att det inte är särskilt prioriterat.

Den mest onödiga bromsklossen är myndigheters saktfärdiga handläggning. Det är såklart helt orimligt att de som idag kalkylerar på investeringar i jordbruket måste spekulera i när och om de kommer att få EU-ersättningar utbetalade enligt regelverket. De måste lägga tid på likviditetsbudgetar som tar höjd för att Jordbruksverket sannolikt inte betalar ut de EU-ersättningar företagarna är berättigade till i tid.

Det är såklart mycket skadligt. Finansiärerna av projekten måste också förhålla sig mer skeptiska och bevilja en mindre offensiv finansiering av projekt, för att ta höjd för myndigheters opålitlighet.

Flera länsstyrelser ligger år efter med handläggningen av ansökningar om investeringsstöd. Handläggarna av förprövningar av djurstallar svarar investeringssugna att de har för mycket att göra och hör av sig när de har möjlighet.

Detta är i en tid då investeringarna är på tok för låga och antalet ärenden således är för få!

När inte myndigheterna sköter sina uppdrag så förtar det nyttan av ansträngningarna för att öka svenskt jordbruks konkurrenskraft.

Regeringen och speciellt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht måste med kraft ta tag i myndigheternas saktfärdighet. Det må inte vara den roligaste delen av regerings-/ministeruppdraget, men det är mycket viktigt och en förutsättning för att andra ansträngningar ska bära frukt.

Sveriges jordbrukare är ett väldigt tålmodigt släkte. För tålmodigt för sitt eget bästa. När myndigheter som ska jobba för utveckling istället blir bromsklossar, måste vi säga ifrån på skarpen.

Här krävs tidsgarantier för utbetalningar och myndighetshandläggning, med sanktionsavgifter mot myndigheterna, till förmån för företagarna.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 15 mars 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera