Högre framtidstro än på länge

Årets upplaga av Lantbruksbarometern, visar att den upplevda lönsamheten har förbättrats jämfört med förra året. Trots det tycker majoriteten av lantbrukarna att lönsamheten är dålig eller mycket dålig. 

I årets upplaga av Lantbruksbarometern är det kött- och grisbönderna som upplever bäst lönsamhet. En ökad efterfrågan på svenskt kött har drivit upp priserna vilket syns på just lönsamheten, men även på investeringsviljan. Foto: Carolina Wahlberg 

Varje höst och vår sammanställer LRF Konsult Lantbruksbarometern där de redovisar lönsamhetsindex som baseras på lantbrukares svar gällande hur de upplever sin lönsamhet.

I denna undersökning har lönsamhetsindex gått upp med 28 procentenheter till minus 15 jämfört med våren förra året. Lantbrukarna har också uppgett att de ser ljust på framtiden med en prognos för 2018 som för första gången på flera år, når ett positivt index på runt sju.

Prognos för 2018

  • 2 procent tror att lönsamheten kommer bli mycket god
  • 49 procent tror att den kommer bli ganska god
  • 36 procent tror på ganska dålig lönsamhet
  • 8 procent tror på dålig lönsamhet

Bäst för gris och nöt

De senaste tre åren har gris- och nötköttsbönderna upplevt att de har bäst lönsamhet. Lönsamhetsindex för gris ligger på 84, vilket är det högsta sedan mätningarna startade. Prognosen för 2018 visar på en liten sänkning till index på 71.

88 procent av grisföretagarna uppger att lönsamheten räcker för att täcka löpande utgifter och lön och 53 procent att den räcker till framtida investeringar. 16 procent av grisföretagarna tänker utöka produktionen inom tre år och sex procent tänker minska eller upphöra med den.

För nötköttsproducenterna ser det bra ut med ett positivt index på 30 för prognosen inför våren 2018. 41 procent uppger att pengarna räcker för att täcka alla löpande kostnader och lön och 16 procent uppger att det räcker för framtida investeringar.

29 procent planerar att utöka produktionen inom en treårsperiod vilket är elva procentenheter högre än förra året. Samtidigt är det dock 29 procent som uppger att de ska minska eller upphöra med uppfödningen.

Växtodlarna har det tuffast enligt lantbruksbarometern. Hög global produktion har pressat priserna de senaste åren, men 40 procent tror på en förbättrad lönsamhet om ett år. Foto: Katarina Johnsson

Tufft för växtodlare

Växtodlarnas upplevda lönsamhet har gått upp något sedan 2016, lönsamhetsindex ligger dock fortfarande på minus och prognosen för 2018 landar på minus 18. Det är bara 28 procent som anser att de kan täcka sina löpande utgifter inklusive en lön med verksamhetens lönsamhet och sex procent anser att den räcker till investeringar.

40 procent tror dock att lönsamheten kommer att bli bra om ett år, samtidigt har denna gren den lägsta prognosen i barometern.

Ljusning för mjölken

Hos mjölkproducenterna uppger 50 procent att de har lönsamhet för att täcka de löpande utgifterna och ta ut lön och nio procent uppger att det räcker till framtida investeringar. 28 procent av de tillfrågade mjölkbönderna uppger att de kommer att sluta med mjölken inom tre år och 15 procent kommer att utöka inom tre år. Allt fler kommer även att satsa mer på kött.

Yngre beredda att satsa

Enligt Lantbruksbarometern är det de större företagen med en omsättning på över tio miljoner som tror på högst lönsamhet 2018. De som omsätter under 0,2 miljoner har lägst förhoppningar om framtiden. Det är även yngre lantbrukare i åldern från 31 till 40 som anser sig ha bäst lönsamhet. De som är mest optimistiska inför 2018 är de som är under 30 år. Det är även den yngre generationen som är mest benägen att investera, framförallt gäller det då investeringar i byggnader och maskiner.

Den yngre generationen är även den som i högre grad planerar att utöka verksamheten med fler ben. Intresset är störst för någon typ av entreprenadverksamhet. Andelen som vill satsa på turism och gårdsförsäljning ökar också jämfört med förra året. De större företagen ser största möjligheter gällande förädling av den egna produktionen.

Kommande investeringar

När det kommer till investeringar så är det grisföretagen som ligger i topp gällande djurstallar, där 18 procent planerar att investera. Foto: Carolina Wahlberg

Det kommande året planerar 22 procent att göra investeringar i byggnader jämfört med 18 procent förra året. Djurstallar planeras av nio procent av företagen och andra byggnader planeras av 13 procent

Gällande investeringar i djurstallar är det grisföretagen som leder ligan med 18 procent av företagen som planerar att bygga ut, följt av nöttköttsföretagen på 15 procent, mjölkföretagen på tio procent.

16 procent av de tillfrågade lantbrukarna planerar också att investera i maskiner de kommande tolv månaderna, jämfört med 13 procent förra året. Flest maskiner väntas köpas av nötköttsföretagen där 22 procent uppger att de ska investera.

Finansiering

Den sammanlagda utlåningen till jord- och skogsbruket uppgick till 311 miljarder kronor 2016/2017, det är en ökning med 17,4 miljarder, eller 5,9 procent, under 2016. Även hushållen i Sverige har ökat sin skuldsättning med 7,5 procent under 2016.

För fjärde gången har lantbruksbarometern frågat om man har sökt amorteringsanstånd på grund av vikande lönsamhet. Totalt är det åtta procent som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Detta är en minskning med tre procentenheter sedan 2015.

Det är 30 procent som svarar att de tycker att konkurrenskraften mot kollegor i Europa är god eller ganska god, jämfört med 22 procent förra året. 58 procent anser att konkurrenskraften är ganska eller mycket dålig, jämfört med 66 procent förra året.  

Lantbruksbarometern

Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad 1000 lantbrukare, under september ifjol intervjuades 500 lantbrukare. Rapporten har kommit ut sedan 1987.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 28 mars 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste

Laglöst agerande hotar kolets kretslopp

Sociala medier i all ära. Verkligen. Men det som sprids där med hjälp av en snabb knapptryckning – ja, ibland blir man ju faktiskt orolig på riktigt. Jag undrar ofta om källkritik är någonting som försvinner så fort man läser något på internet, som kan vara skrivet av vem som helst, när som helst och framförallt med vilken skev agenda som helst. Bilder, filmer och påståenden delas hej vilt utan minsta tvekan över sanningshalten. För allting som någon annat har delat är ju sant, eller hur? 

Kommentera