Internationellt forskningssamarbete kring vatten

I dag går startskottet för 21 nya internationella forskningsprojekt kring hantering av vatten inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. I nio av projekten deltar svenska forskare, med finansiering från Formas.

Nu startar 21 internationella forskningsprojekt kring hållbar hantering av vatten inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Projekten ska finansieras genom samverkansprogrammen för forskning, Water JPI* och Facce JPI*. Deltagarna från 22 länder finansieras från sina respektive länder, i Sveriges fall är det Formas. EU bidrar också med 165 miljoner kronor. Foto: Carolina Wahlberg

De svenska projekten får sammanlagt 16 miljoner kronor och projekten har som syfte att bidra till ny kunskap inom tidigare nämnda områden. Den nya kunskapen ska bidra till en ökad effektivitet inom en hållbar vattenhantering, minska föroreningar i vatten och jord samt uppmärksamma ekonomiska och sociala perspektiv i styrningen av vattenresurser.

– Sverige har bra vattenforskning. Att svenska forskare kan samverka internationellt i tvärvetenskapliga forskningsprojekt på området ger ett mervärde och ett sätt att ta sig an nya forskningsfrågor, säger Markku Rummukainen, Formas huvudsekreterare, i ett uttalande. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

– I vår del av världen tar vi tillgång till rent vatten för givet. Samtidigt finns det utmaningar även här vad gäller till exempel klimatförändringars effekter och föroreningar. I världen är rent vatten en bristvara för väldigt många, vilket återspeglas i de globala miljömålen i Agenda 2030. Kunskapsutveckling på området är mycket angeläget, säger Markku Rummukainen, Formas huvudsekreterare, i ett pressmeddelande.

Ett av forskningsprojekten som har fått finansiering är ”Integrerade sensorer för vattenkontroll gällande växtnäring och växtskydd (Agrisensus)”. I det projektet medverkar från Sverige Klara Löfkvist på RISE, Research Institutes of Sweden, tillsammans med forskare från Portugal, Spanien, Nederländerna och Turkiet.

I projektet ska forskarna utveckla kontrollsystem med fokus på hållbarhet. Med hjälp av jonspecifika sensorer ska de kunna övervaka näringsinnehåll och med biobaserade sensorer ska de övervaka växtskyddsmedel.

Genom en öka övervakning och kontroll hoppas forskarna kunna skapa en optimal bevattning och tillförsel av näring. De hoppas även kunna få kunskap om när rening samt återanvändning av dräneringsvattens skulle kunna ske.

Fakta: Projekten där Sverige deltar:

Utvärdering av hantering av arsenikförorening i jordbruksmark och vatten (AgriAs)

Prosun Bhattacharya (KTH)

Eutrofiering hotspots från biogeokemiska förvandlingar och biotillgänglighet av organisk fosfor (Eutro-SED)

Kevin Bishop (SLU)

Konsekvenser av MicroPlastics i jordbruksmark och ytvatten (IMPASSE)

Martyn Futter (SLU

Hållbar och säker vattenhantering inom jordbruket: ökad möjlighet för recirkulering utan att riskera påverkan på ekosystem och människors hälsa (REWATER))

Hristina Bodin (Högskolan i Kristianstad)

Malin Hultberg (SLU)

Ärvda föroreningslaster från jordbruk: Integrerad bedömning av biofysisk och socioekonomisk inverkan på vattenkvalitet i jordbruksekosystem (LEAP)

Jerker Jarsjö (Stockholms universitet)

Skydd av källflöden från skogsbrukets negativa inverkan: Kostnad och nytta av olika tillvägagångssätt (SOSTPRO)

Lenka Kuglerova (SLU)

Advanced Biotechnology for intensive Freshwater Aquaculture Wastewater Reuse (ABAWARE)

Jana Pickova (SLU)

Jordbruksvatten - Innovationer i tropikerna (AgWIT)

Steve Lyon (Stockholms universitet)

Integrerade sensorer för vattenkontroll gällande växtnäring och växtskydd (Agrisensus)

Klara Löfkvist (RISE)

 

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 06 april 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste