”Passa på att investera i marken innan det kommer lagkrav”

För att uppnå EU:s vattendirektiv om god ekologisk status får svenska lantbrukare rådgivning och stöd för åtgärder på gården. Når lantbrukets åtaganden inte tillräckligt långt till år 2021 kan de frivilliga åtgärderna däremot omvandlas till lagkrav, och då betalas inga ersättningar ut för att uppfylla dem.

Ander Andersson, SMA Mineral, och Christer Jansson, LRF Västra Sverige, slår ett slag för strukturkalkning och täckdikning, frivilliga åtgärder som idag berättigar till stöd men i framtiden kan bli lagkrav. Foto: Erik Brink

År 2014 hade Havs – och Vattenmyndigheten tagit fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppfylla EU:s vattendirektiv om god ekologisk status i grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten som skickades ut på remiss. Det första förslaget på åtgärdsprogram uppskattades till att kosta det svenska lantbruket 2 miljarder kronor per år i tvingande åtgärder.

Efter hård kritik från flera remissinstanser, däribland Jordbruksverket och LRF valde Regeringen att oktober 2016 ompröva åtgärdsprogrammet och istället satsa på rådgivning och ersättningar för att stimulera frivilliga åtaganden.

Frivillighet kan bli lagkrav

 – Nu finns det rådgivning och stöd till lantbruket för att uppnå vattendirektivets mål om en god ekologisk status för våra vatten, säger Christer Jansson, LRF Konsult. Det är upp till oss att prestera resultat.

Vattendirektivet har en kontrollstation år 2021 där det ska utvärderas vilka resultat man har uppnått i EU:s medlemsländer under perioden.

 – Om vi inte når tillräckligt med frivilliga åtgärder vid kontrollstationen 2021 så finns det risk att frivilligheten ersätts med lagkrav, och då får vi inga ersättningar för att utföra de tvingande åtgärderna, säger Christer och får medhåll av Anders Andersson, SMA Mineral.

 – Sök pengar för miljöåtgärder nu, för om myndigheterna ser att pengarna inte används kan de flyttas till andra potter, lägger Anders till.

De lättaste åtgärderna att komma igång med för att minska övergödning är de som också medför positiva resultat för växtodlingen.

 – För lerjordar med struktur – och/eller dikningsproblem har du nu ett tillfälle att restaurera fältet till en bra status, konstaterar Anders Andersson. Att nu göra nödvändiga åtgärder för fältet när man inte behöver stå för hela kostnaden själv.

För att sedan behålla en god struktur behövs en långsiktig strategi för hur man förvaltar jorden så att den kan prestera optimalt. För att stå förberedd inför framtiden behöver lantbrukaren också ha en bild över vad som förväntas av gården i form av att till exempel minska fosforläckaget.

 – Fokusera på åtgärder som förbättrar den egna verksamheten samtidigt som det ger positiv miljöeffekt, säger Christer Jansson. Han nämner täckdikning och strukturkalkning som exempel på åtgärder med dubbla effekter.

Olika verktyg

På Sveriges Lantbruks­universitets växtodlingskonferens i Uddevalla konstaterade Markus Hoffman, LRF, att det är avgörande att det svenska lantbruket använder pengarna som tillförs som miljöersättningar för att minska kväve – och fosforläckaget och för att undvika framtida påreglering gäller det att söka slut på de olika ersättningarna.

De mest kostnads­effektiva åtgärderna för att nå vattendirektivets mål är enligt Havs – och Vattenmyndigheten att strukturkalka lerjordar, kalkfilterdiken, tvåstegs­diken, skyddszoner, våtmarker och fosfordammar.

Bidrag till dikning och kalkning

Flera av åtgärderna omfattas av miljöstöd som söks i SAM, medan täckdikning och strukturkalkning har andra möjliga stöd.

Det är möjligt att söka investeringsbidrag för täckdikning och strukturkalkning av åkermark. Dock så är minsta belopp som det är möjligt att söka på 100 000 kronor och det går att få upp till 40 procent av kostnaden i investeringsstöd.

Det finns också möjligheter att söka bidrag från LOVA-programmet  för att utfärda strukturkalkning med upp till 50 procent av kostnaden. Dock så är LOVA inte öppet för enskilda lantbrukare att söka utan stödet kan enbart sökas av kommuner och ideella föreningar. Projekt med LOVA-stöd beviljas årsvis, det finns därmed ingen garanti för att det beviljas pengar till strukturkalkning ett givet år.

Vattendirektivet

EU:s ramdirektiv för vatten beslutades år 2000 och syftar till att grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten i Europa ska ha en god ekologisk status senast år 2027.

LOVA

Lokala Vattenvårds­projekt vars syfte är att minska belastningen av miljögifter och näringsämnen på den lokala havsmiljön.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 25 maj 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera