30 års erfarenhet av ogräs ger resultat

Mitt i ett böljande försommarlandskap i Sjöbotrakten ligger gården som årets tredje finalist i tävlingen Ogräsmästaren driver. Markerna utgörs mestadels av lättlera med inslag av lite styvare lera och en del mossjord. Växtodlingen på gården består av höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn. 

Håkan Lindquist är finalist nummer tre i tävlingen Ogräsmästaren som ananordnas av Jordbruksaktuellt, Syngenta och Hushållningssällskapet. För att lyckas med grödan är det viktigt att se över sina fält ofta menar Håkan. Foto: Katarina Johnsson

– Vi har fått 45 millimeter regn sedan Kristihimmelsfärd. Det är lite av ett guldläge men det kan fort ändra sig. En torrperiod vid midsommar och innan skörd kan bränna ner det igen, säger Håkan Lindquist när Jordbruksaktuellt besöker honom i början av juni. 

Gällande gräsogräs är det främst kvickroten som är besvärlig. I betorna är det även målla, trampört, åkerbinda och baldersbrå som kan bli probelm. 

Han har drivit gården sedan 1984 och hade på den tiden rätt stora problem med baldersbrå. Rapsfälten kunde stå helt vita när ogräset gick i blom, men så är det inte längre. Växtodlingen spänner över drygt 200 hektar och Håkan undviker att ha samma gröda två år i rad för att minska problem med gräsogräs. Allt arbete i fält sköter Håkan själv, på så vis undviker han risken att ogräs kommer in med maskiner. Vid tiden för vårt besök ser grödorna bra ut men sockerbetorna ligger något efter på grund av den kalla våren. 

Falsk såbädd

– Vi köper inte in halm eller naturlig gödsel. Jag tror att det kan vara en inkörsport för att få in ogräs som man inte vill ha. 

Håkan har en skyddszon på 100 meter mot ett vattentäktsområde, när vi besöker växer det höstraps där och Håkan visar upp riktiga pratexemplar av både baldersbrå och penningört. 

Istället kör Håkan med mineralgödsel samt den stallgödsel som gårdens två hästar bidrar med, för att tillföra mull hackas nästan all halm och plöjs ned. 

– Efter tröskning kör jag med Carrier en till två gånger så att ogräsen får gro, sedan avdödar vi med glyfosat och därefter blir det plöjning och sådd. På våren harvar vi en till två gånger, plockar sten och vältar. Efter det startar ogräskollen och jag är ute och springer i fält varje vecka för att veta om det blir aktuellt med behandling. 

Blygrå rapsvivel

I och med att Håkan är så pass mycket ute i fält, var han även en av de få odlarna i området som fick en bra rapsskörd förra året och lyckades bekämpa de blygrå rapsvivlarna i tid. 

På de platser där vårkornet är tätt har ogräset tufft att växta till sig. Men för Håkan som odlar utsäde gäller det att hålla ordentlig koll på vad som spirar mellan raderna. 

– De sista åren har jag speciellt fokuserat på ohyra när jag varit i fält och tittat. Jag hittade mycket blygrå rapsvivel i fältkanterna förra året och funderade på att köra en kantbekämpning, men det var olika bud om vilka tröskelvärden som gällde så jag väntade, vilket jag ångrade sedan. 

När det var dags för svampkörning, blev det tillslut även en omgång mot vivlarna, vilket enligt Håkan räddade rapsen.

– I år, när jag stod ute i betfältet den första morgonen som det var riktigt varmt, kom plötsligt en svärm insekter från dungen där borta, jag är 99 procent säker på att det var vivlarna som övervintrat i dungen, för på kvällen var rapsfältet fullt av dem, så jag bekämpade och sedan dess har de inte varit tillbaka. 

Mindre ogräs

I vårkornet har Håkan en remsa som av arronderingsmässiga skäl är obehandlad och ogödslad. Där är uppkomsten klen och det syns tydligt att ogräsen konkurrerar med den svaga grödan. 

Jordarna består mestadels av lättlera och mossjord och av gräsogräsen är det framförallt kvickroten som ställer till det, men Håkan upplever att strategin som han kör fungerar för att hålla den i schack. Någon renkavle har han ännu inte sett till på de egna fälten. 

– Jag tycker att ogräsproblemen har minskat.

Vetet höstbehandlas med fokus på både gräs- och örtogräs. På våren blir det en kompletteringsbehandling med fokus på örtogräsen om det behövs. Håkan har även en utsädesodling av korn och där är han extra vaksam för att utsädet ska vara rent. 

– Att hålla ogräsen i schack på hösten och i vårspannmålen gör att vi inte behöver hålla på med dem så mycket i sockerbetorna.

Kalk och dränering

Samma fält bara ett par meter bort, en tät och frodig gröda som konkurrerar bra med de ogräs som klarat behandling.

Höstraps odlas efter vårkorn och innan sådd har Håkan kört sin strategi med falska såbäddar och sedan Butisan efter uppkomst. Därefter behöver han inte göra något mer sett till ogräsen, tidigare hade han väldiga problem med baldersbrå, men det har minskat. 

– Vitgröen har också minskat, det tycker jag mig se efter att vi har kalkat och underhållit dräneringen. Jag försöker kalka en gång i växtföljden för att ligga på ett pH runt sju. Det kan bli problematiskt för kornet på de lättare jordarna med manganet så där får jag lägga på mangan ett par gånger på våren. 

Näringstunnan

För att hålla koll på jordarnas pH och mikronäringsämnen markkarterar Håkan var tionde år. 

– Även om man tycker att det kostar en slant när man gör det, så är det rätt fort inplockat. Ett skifte som vi nyligen tog över arrendet på, hade väldigt höga fosforhalter, då gården haft djur tidigare. Genom att kalka kan vi frigöra en del av det. Vi försöker också åtgärda brister i fältet för att optimera förhållande för grödan.

– Man återkommer till den här näringstunnan, det är den lägsta brädan som begränsar. Bättre än så blir det helt enkelt inte så det gäller att ha koll. 

Håkan lyfter också upp teknikens under och hur de kan vara till hjälp, men man måste samtidigt ha kunskapen att avgöra om man verkligen ska lägga mer kväve eller om grödans ljusa färg beror på något annat som sen sådd, en kall vår eller en brist på mikronäring. 

– Teknik är toppen, men man måste ha kunskap också annars kan det bli helt fel. 

Sämre effekt

Några resistenta ogräs har Håkan inte upptäckt på sina marker men han tycker sig känna av en sämre effekt på baldersbrån i sockerbetorna de senaste två till tre åren. 

– Det var ett stort problem i fjol, om man kommer på efterkälken är det väldigt svårt att komma åt ogräsen i sockerbetorna. I fjol hade vi lite otur med väderleken men det ser bättre ut i år. Det får inte gå mer än en vecka mellan de första behandlingarna. Vi kör Goltix, Kemifam power och Ethosat. 

Ungefär tre gånger körs blandningen och om den inte biter så åker Safari fram, än så länge har Håkan aldrig behövt använda Centium. 

– Tajmingen är väldigt viktig och det blir ännu viktigare nästa år, när man bara får köra tre liter Goltix. 

För att undvika ogräsområden har en del av gårdens brunnar sänkts ned och skyddszonerna putsas. De brunnar som står kvar i fält putsas manuellt med röjsåg för att undvika att tistlar och andra ogräs får fröa av sig. 

Håller sig uppdaterad gör Håkan genom att prenumerera på växtskyddsbreven från Alnarp och har löpande kontakt med sin säljare på Svenska Foder som även är ett bra bollplank. Utöver det läser han mycket och går på fältvandringar. 

Juryns omdöme

Plus

  • Varierad växtföljd med vår och höstsådd
  • Slår kantzoner och skyddszoner för att undvika fröbankar
  • Jobbar med jordförbättrande åtgärder som dränering, kalkning och markkartering
  • Använder falsk såbädd

 

Minus 

  • Tät växtföljd för raps

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 27 juni 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste