Fållor säkrar betet till 600 djur

På Bjällansås gård i Bohuslän jobbar man med betesmanagement i fållor. När nötkreaturen gjort sitt i fållan ska betet vila i minst 60 dagar och djuren får belöning i form av nytt bete.

Gården ligger mellan Uddevalla och Lysekil och jorden är relativt lerig. Vatten är därmed inget större problem att hålla i jorden men grästillväxten kan hämmas av det syrefattiga förhållandet varför mulltillförsel är en viktig del för tillväxt.

I dagsläget är det torrt i området och lantmästarstudenten Oliver Kristoffersson, som är ansvarig för betesmanagement på gården i sommar, har hört att det finns lantbrukare i området som stödutfodrar får och nötkreatur. Men det är inte aktuellt på Bjällansås, som har bra beten fortfarande och kunnat pressa 2 100 balar ensilage till vintern.

– Det är torrt och vi hade uppskattat regn, förhoppningsvis ska det komma efter helgen, men vi har fortfarande beten till djuren, säger Oliver.

Driften är uppfödning av 600 ekologiska nötkreatur, ca 170 kalvande dikor varje år, resten är kalvar, kvigor och stutar. Köttet säljs till Gröna Gårdar som Bjällansås även var med och grundade 2001.

Organiserar betet

Oliver har alltid haft ett stort intresse för betesdrift och han kommer själv från en gård med ranchdrift utanför Veberöd i Skåne. Intresset fick honom att söka sig till både Australien och Kanada. I Kanada jobbade han totalt nio månader vid två olika tillfällen.

– Jag jobbade på en nötgård och de hade runt 600 nötkreatur. Det var en avelsbesättning med Svart Angus som hade jobbat med fållor i 15 år och de var väldigt duktiga på det. Det fick verkligen upp mitt intresse för arbetssättet, säger Oliver som tycker att resorna varit otroligt givande.

– Det är det bästa jag gjort hittills, alla borde åka, säger han.

Mål - att skada alla gräs

På Bjällansås är det i sommar Olivers uppgift att se till att djuren betar markerna precis så länge som det är optimalt. Varken för mycket eller för lite.

– Det är viktigt att marken har ett täcke av gräs även efter betningen. Det skuggar marken och skyddar den. Om det blir barmark blir marken uttorkad och om det då kommer regn så rinner det lätt av.

Målet är att djuren ska ha skadat alla grässtrån i fållan, så att de stimuleras till tillväxt, innan de får nytt bete. Om gräset bara står kvar kommer det vissna ner. För att avgöra när det är dags tittar Oliver på gräsets längd och hur mycket som är nedtrampat, inget ska stå upp när djuren är klara med fållan.

– Det bästa fodret sitter i toppskotten, kan de bara äta upp det spelar det inte så stor roll hur högt gräset är.

Beta av allt

De 600 djuren har beten på mellan 350 och 400 hektar uppdelat på fållor. Djuren är uppdelade i fem grupper med från 30 till 250 djur i varje. Fållorna anpassas efter djurantal och ska vara av den storlek, att djuren inte har någon annan valmöjlighet än att beta av allt.

– Om de bara går i ena hörnan blir inte resten betad och då blir det ingen återväxt där, säger Oliver.

Djuren är inkörda på driften och när betet börjar tryta och de ska flyttas vet de vad det handlar om.

– Det är bara att kalla på djuren så kommer de, de har koll på att de ska få nytt bete. 

För att hålla koll på fållorna kör man med rotationsschema. Men för att förenkla finns det tankar om att köpa en tjänst som finns som applikation på smartphones; ”Pasture map”, men appen är fortfarande under utveckling så investeringen får nog vänta på sig lite till.