”Ta tillvara på marknadseffekter”

Svenska mjölkbönder har lyckats bäst i Europa med att sänka break-even nivån för mjölkpriset. Sett till konkurrenskraft ligger de på en fjärdeplats enligt European Dairy Farmers. 

European Dairy Farmers, EDF har för det 27:e året i rad analyserat europeiska mjölkbönders konkurrenskraft. De 28 svenska mjölkföretag som är med, är nu fjärde bäst av EDF-bönderna när de kommer till konkurrenskraft. Sett till utvecklingen över tid är det 17 företag som gjort analysen gällande break-even fyra år i rad och som sänkt den med 64 öre i snitt.  Företagen i EDF utgör dock inte ett statistiskt genomsnitt för hela landet, men resultaten är likväl intressanta då man följer dem på sikt.  

Duktiga på affärer

Samtidigt som mjölkpriset har varit pressat de senaste åren, har priserna för insatsmedel som foder, gödning och diesel varit relativt låga och på intäktssidan har köttpriser och kopeng varit bra.

– Vi ser att en del av de kapade kostnaderna på gårdarna är marknadseffekter. Men det är skillnad på hur de olika gårdarna har lyckats utnyttja dessa. Marknaden är inte något passivt som man tar emot utan man måste vara med och vara på hugget. En del av gårdarna har jobbat aktivt, sett potential och förhandlat. De har pressat inköpspriser neråt och slaktpriset uppåt men alla gårdar har inte lyckats lika bra, säger Susanne Bååth Jacobsson, företagsrådgivare Växa Sverige, till Jordbruksaktuellt.

Hur duktig man är på att förhandla och skriva avtal i rätt tider är alltså en avgörande framgångsfaktor för de som lyckat sänka break-even allra mest.

Företagsamma

Susanne träffar många olika mjölkbönder runt om i Sverige och hon tycker att man till viss del skrivit ner företagsamheten inom branschen, bland annat inom lantbrukspress

– De mjölkbönder jag träffat, är duktiga företagare och mjölkbönder. Jag har även träffat mjölkbönder i andra länder i Europa och jag tycker att vi ligger långt fram gällande företagande, management och förbättringsarbete.

Mer mjölk

Förutom marknadseffekterna har de flesta gårdarna sänkt sitt break-even genom att höja avkastningen per ko samt utöka antalet kor något, men utan att göra några investeringar.

– Att växa lite och ha med sig avkastningen, ger en ökad mejerileverans på i princip samma insatser vilket gör stor skillnad för ekonomin. 

Susanne berättar att det även finns de gårdar som gjort större förändringar i besättningsmanagement eller en större investering.

Framåt för robot

De gårdar som släpat efter ett par år, är enligt Susanne, ofta de som investerat i robot.

– Att bli duktigt på sitt robotsystem är viktigt, många robotgårdar har haft det tufft innan, men det har blivit bättre. Det handlar om att hitta nycklarna i management, säger hon och förklarar att robotgårdarna har gått sämre än de manuella systemen ett tag men börjar nu komma ikapp.

Något som Susanne tar med sig från mötet med EDF i Prag är att det lönar sig att jobba medvetet och strategiskt och hela tiden analysera verksamheten för att hitta förbättringspotential.

– Det ger effekt, säger hon.

Fakta EDF

European Dairy Farmers, EDF är en förening för Europas alla mjölkföretagare. Syftet är att företagare från olika länder ska träffas och diskutera olika faktorer som påverkar företagets ekonomi. Varje år har EDF en kongress och i år gick den av stapeln i Prag. Föreningen har cirka 300 medlemmar i 20 länder. Sverige analyserar mellan 45 och 50 gårdar varje år. En del är ekologiska och ligger därmed inte med i medeltalsberäkningen. I snitt har gårdarna 280 kor, det finns dock en spridning från 70 kor upp till de större mjölkgårdarna i landet.  Den svenska gruppen träffas ett par gånger om året för att diskutera produktionskostnader och frågeställningar kring management och företagande. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 03 augusti 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste