Grönsaksodlarna som inte lämnar något åt slumpen

För Gällenäs Grönsaker är den första odlingssäsongen i det nya växthuset i full gång. Från byggprocessen fram till minsta tomat genomsyras företaget av ett helhetstänk.

– Min släkt har odlat potatis på gården sedan 50-talet, säger Anette van Schie som tillsammans med sin man Peter drivit Gällenäs Grönsaker sedan 2012.

Peter kommer från Nederländerna och även hans familj och släkt har alla varit i branschen, odlat grönsaker, druvor och blommor.

– Peter är uppvuxen i växthuset så han har ett brinnande intresse för det.

Anette och Peter träffades när Anette läste till hortonom på Alnarp och Peter var där på en utbytestermin.

Starten på företaget

Efter utbildningen gick flyttlasset till Nederländerna där Anette och Peter bodde under fem år. Anette sålde trädgårds- och krukväxter till grossister i Sverige och Peter jobbade som

rådgivare på frösidan för tomat och aubergin.

När en tjänst som potatisrådgivare på Hushållningssällskapet i Skara dök upp flyttade de tillbaka till Sverige 2011.

– Efter den första vintern sa Peter att den svenska vintern är för lång och mörk. Han behövde ett växthus.

Första växthuset

Peters längtan efter ett växthus blev starten på företaget och 2012 köpte de ett bågväxthus på 300 kvadratmeter och började odla.

– Vi hade egentligen bara ett problem, det var för litet.

Tiden visade sig också vara en bristvara. Peter jobbade som växtnäringsspecialist för flytande växtnäring för grönsaker, frukt och bär på Yara vid den här tidpunkten. För både Anette och Peter innebar jobbet mycket resor. Till slut kom de till ett vägskäl där det var dags att lägga ner eller satsa helt på odlingen.

Andra växthuset

I fjol startade bygget av det nya växthuset. Det är av venlotyp och har en yta på omkring 5 000 kvadratmeter.

– Vi valde en lite kraftigare konstruktion för att klara snötrycket. Vi har även valt att ha varmvattenledningar utmed takrännorna för att kunna smälta av snö.

Det låter kanske som att ha både hängslen och livrem, men Anette förklarar:

– Vi kan få mycket snö från Vänern här och den kommer helt utan förvarning. Det händer kanske vart 25 år, men vi vill vara beredda när det händer.

Nederländerna i framkant

Lokala företag har schaktat marken, gjutit betongen och byggt flisladan. Växthuset byggdes sedan av ett holländskt företag där Peters pappas kusin var projektledare. El- och vatteninstallationerna och klimatdatorn gjordes av Peters kusin.

– Vi har jobbat lokalt med bygget, men kanske inte traditionellt lokalt. Vi har tagit hjälp av lokala företag både i Nederländerna och Sverige, säger Anette och fortsätter:

– Nederländerna är störst på växthusodling, det är därifrån all ny teknik kommer. I Sverige så har vi inte mycket växthusodling.

Växthuset stod klart i januari, några dagar senare än planerat på grund av att glaset blev försenat.

– Det haglade mycket i Nederländerna förra året så stora mängder glas blev förstört. Redan innan var det tight på marknaden för att det hade varit några år med bättre lönsamhet och många ville bygga.

Kvalitet framför kvantitet

Anette berättar att de inte är ute efter att odla bulkprodukter där antalet kilo är viktigast. Målet är att odla grönsaker av bra kvalitet och med god smak på ett miljövänligt och hållbart sätt.

– Därför har vi framför allt satsat på kvisttomater, de sitter längre på plantan och drar till sig mer smak och nyttigheter.

Redan från start jobbade de med ett helhetstänk där klimat och arbetsmiljö står i fokus.  I dagsläget är företaget certifierade enligt Svenskt Sigill både för frukt och grönt samt klimat. I höst är målet att även bli certifierade för arbetsmiljö.

– Vissa butiker vill ha certifieringar, men just klimat och arbetsmiljö tycker vi är viktigt. Vi ska jobba med detta länge och då är det viktigt med en säker arbetsplats där man inte får problem med nacke och rygg.

Vattnet cirkulerar

Odlingen sker i hängrännor, en av anledningarna till det är att arbetshöjden blir bättre. Sedan ger det också möjlighet att recirkulera vatten och näring.

– Vi vill inte att det släpps ut en massa onödig näring i naturen som det blir om man odlar direkt i marken. Nu kan vi ta tillvara på det vattnet som inte går åt och återanvända. Vi vattnar med 30 procent renat returvatten och resten färskvatten.

Skörden kommer pågå några månader till. Gurkan och auberginen kommer troligen vara slut i oktober, de andra grönsakerna i november. Då avslutas den första säsongen i det nya växthuset och kokosjorden som grönsakerna odlas i sprids på potatisåkern utanför.

– Vi odlar inte i stenull som de flesta konventionella odlare för vi tycker inte att det är förnybart. Vi har extrema sandjordar så kokosjorden är bra för att höja mullhalten.

Cirkeln sluts och nästa år påbörjas en ny odlingssäsong.