Det svenska köttet tar marknadsandelar

Svenska konsumenter ökar andelen svenskt kött visar Jordbruksverkets statistik för första halvåret. Ökningen gäller för gris-, nöt-, matfågel- och lammkött.

Jordbruksverket rapporterar att vi under årets första sex månader har ökat andelen svenskt kött på våra tallrikar. Och myndigheten konstaterar i en kommentar till sin statistik att trenden, som under flera decennier visat att andel svenskt kött av den totala förbrukningen minskat för alla köttslag, började vända uppåt på helårsbasis för griskött och matfågel för 3-4 år sedan.

Källa: Jordbruksverket
Griskött och fågelkött sticker ut med högsta marknadsandelarna för svenskt kött kontra importerat kött. Under de sista två åren har det svenska grisköttet haft en marknadsandel över 70 procent. Efter fjolårets dipp har svenskt nötkött återigen en marknadsandel över 50 procent. För lammkött domineras marknaden helt av importen.

Griskött - mer svenskt och ökning för exporten

Under första halvåret 2017 steg det svenska grisköttets marknadsandel till 72,8 procent, vilket är 3,9 procent högre än motsvarande period 2016 och i nivå med den marknadsandel vi hade 2011.

Produktionen av svenskt griskött steg med 3,3 procent till 121 110 ton. Det innebär att det var alltså en lägre tillväxttakt för andra kvartalet än första då vi såg en uppgång i produktionen på 6,0 procent.

Importen av griskött minskade med 4,9 procent till 59 770 ton. Största andel av det importerade grisköttet kommer från Tyskland som med 24 519 ton stod för drygt 40 procent av importköttet. Danmark är tvåa med 14 757  ton.

Exporten av griskött under årets första halva har stigit kraftigt. En uppgång på 14,3 procent jämfört med samma period förra året till en exportvolym på 14 540 ton.

Nötkött - mer svenskt men mindre kött

Den svenska produktionen av nötkött har ökat under de första sex månaderna 2017 med 0,8 procent till 62 810 ton. En avmattning jämfört med första kvartalet då ökningen låg på 4,1 procent.

Samtidigt som vi producerar mer nötkött så minskar importen med 5,1 procent till 67 510 ton och exporten ökar med 13,5 procent. till 13 320 ton. Irland står för den största delen av det importerade köttet med 16 898 ton, vilket ger dem en marknadsandel på 25 procent. Efter det följer Nederländerna och Tyskland.

Ökad produktion och minskad import ger en ökning i marknadsandel för svenskt nötkött till 52,1 procent.

Förutsättningar för ökning

Jordbruksverket konstaterar att sett över en längre tidsperiod har antalet mjölkkor minskat medan kor för uppfödning av kalvar har ökat. Under 2015 och 2016 har antalet moderdjur varit i stort sett oförändrat. Kortsiktigt kan slakten av nötkreatur påverkas av tillgång på foder och förändringar i olika stödsystem. Under 2016 och 2017 kan reduceringsstödet för mjölkproducenter och torka i delar av landet ha lett till att slakten ökat temporärt. På lite längre sikt visar resultaten från förprövningar av djurstallar dock att det finns förutsättningar för ökad produktion.

Matfågel - Ökad produktion och konsumtion

Den positiva trenden för kött från matfågel fortsätter. Den svenska produktionen ökar, konsumtionen ökar och importen ökar.

Produktionen av svensk matfågel ökar under första halvåret med 7,9 procent till 82 350 ton, importen steg 3,6 procent till 48 840 ton och exporten med 8,2 procent till 10 50 ton. Resultatet blev att det svenska fågelköttet ökade sin marknadsandel med 1,7 procent till 68,2 procent.

Importen domineras helt av fågelkött från Danmark som under perioden skickade 28 663 ton fågelkött till Sverige vilket ger dem en marknadsandel på nästan 60 procent.

Den svenska produktionen av matfågelkött passerade den svenska nötköttsproduktionen volymmässigt 2014.

Lammkött - Stark dominans av import

För lammkött är importen alltjämt starkt dominerande, även om både den svenska produktionen och andelen svenskt lammkött av förbrukningen ökat hittills i år.

Den svenska produktionen av lammkött har ökat med 13,5 procent till 2 020 ton under första halvan av 2017. Samtidigt har importen ökat med 7,1 procent till 7 105 ton. Irland följt av Nederländerna och Nya Zeeland är de största exportörerna till den svenska marknaden.

Marknadsbalansen för svensk lammkött har förbättrats sedan samma period förra året och står nu förr 22,5 procent av förbrukningen. Vilket är en fortsatt historiskt låg andel av konsumtionen.

Fågelkött ikapp nötköttet

Den totala förbrukningen av kött har varit ganska stabil, kring 87,5 kg per person och år sedan 2013, men det har skett förändringar mellan köttslagen. Mellan 2014 och 2016 minskade förbrukningen av griskött ungefär lika mycket som förbrukningen av matfågel ökade.

Enligt beräkning för första halvåret 2017 minskade förbrukningen av nötkött med 6 hekto per person samtidigt som förbrukningen av matfågel ökade med 5 hekto per person.

Ökningen för matfågel innebär att denna förbrukning för första gången tangerar förbrukningen av nötkött, båda landade på 12 kg per person. I början av 1990-talet var förbrukningen av matfågel bara en dryg tredjedel så stor som förbrukningen av nötkött. Förbrukningen av griskött har minskat med i genomsnitt ett kg per år sedan 2013, men under årets sex första månader var förbrukningen oförändrad.

– Vi vill dock poängtera att konsumtionstrender inte kan baseras på utvecklingen av marknadsbalansen under ett halvår eftersom utfallet även kan bero på tillfälliga produktions- och handelsvariationer samt lagernivåer. Det behövs betydligt längre tidsperioder för att kunna dra säkra slutsatser, säger Åsa Lannhard, jordbrukspolitisk utredare på marknadsavdelningen.

Foto: Mostphotos
Griskött är fortfarande det populäraste köttet i Sverige. Men konsumtionen av kycklingkött ökar snabbt och har nu hunnit ikapp nötköttet i förbrukning per person.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 19 september 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste