Snabb upptorkning i fokus hos Pettersons potatis

I Njurunda söder om Sundsvall driver Ingemar Pettersson företaget Junigård AB, mer känt som Petterssons potatis. Den närmaste månaden är som mest intensiv med både spannmålsskörd och upptagning samt inlagring av potatis.

Officiellt tog Ingemar Pettersson över Junigård efter sina föräldrar 2011. Men redan långt innan hade han varit väldigt engagerad i firman.

– Det har alltid varit mitt intresse. När jag gick i grundskolan så kändes det som att jag hade slösat bort hela dagen om jag inte fick komma ut till gården efter skolan. Så det sitter verkligen i märgen, säger Ingemar.

Allt började med att hans farfar satte sin första potatis i mitten av 50-talet. Sedan dess har odlingen utökats undan för undan. I dag odlar Ingemar potatis på drygt 50 hektar, vilket gör att potatisen räcker för försäljning fram till juli året efter ungefär.

Lagret brann upp

Potatislagret har i dag 1 200 kvadrat lagringsyta, vilket är dubbelt så stort som det tidigare, som totalförstördes i en brand 2007.

– Vi hade tur för det brann i augusti. Så vi hade inte hunnit lagra in någonting och den gamla potatisen var näst intill slut, minns Ingemar.

Men det fanns ett stort problem. De hade inget lager inför skörd.

– Så vi fick hyra en lokal. Men det gick bra och vi hade bra hjälp av försäkringsbolaget.

I mars året efter startade bygget.

– Det blev en nystart och vi byggde upp ett nytt lager närmare gårdscentrum. I samma veva började vi också att tvätta mycket potatis.

Tidigare hade tvättningen skett på en plats och lagret varit en bit bort. Men i och med branden byggdes det nya lagret i direkt anslutning till packeri och tvättning.  Då fick de allt på samma ställe, vilket var mycket smidigare.

Några dagar innan skörd var bygget klart. Lagret byggdes i betong, till skillnad från det gamla som var i trä. Runt lagret anlades också asfaltsytor för truckkörning och lastning.

Fylla tillräckligt fort

Vid potatisskörd är det viktigt att jobba snabbt och effektivt.

– Vi försöker att fylla lagret så fort vi kan. Men det brukar ta en vecka i alla fall. Det är det som är svårt, att få det fullt tillräckligt fort. Så att potatisarna hamnar på liknande temperatur.

Potatisen ligger i trälådor som rymmer 1 000 kilo styck. Fyra lådor staplas på varandra och luften ska kunna cirkulera mellan och genom alla lådor.

När potatisen har lagts i lådor startar en torkfas på cirka tio dagar, då luft som ligger mellan tio och tolv grader blåses in i lagret.

Snabb upptorkning

Det som Ingemar tycker är viktigt vid lagring av potatis är snabb upptorkning.

– Vi har satsat på högflödesventilation som arbetar med mycket luft. Det blir väldigt blåsigt inne på lagret just för att kunna torka upp potatisen snabbt.

Möjlighet att styra temperaturen menar Ingemar är en annan viktig faktor för att lyckas. Ventilationen har väldigt många justeringsmöjligheter och Ingemar är väldigt nöjd med systemet.

Ett annat system som är vanligt är det så kallade ”Alf Johansson-systemet”. I det blåses luften in ut med golvet och så ska luften stiga upp genom lådorna. Sedan åker överskottsluften ut genom ventilation i taket.

– I vårt system är det precis tvärtom. Luften kommer uppifrån, sedan cirkulerar den ner mellan lådor, tillbaka längs med väggen och sedan ut genom luckor som sitter precis under taket.

Sänka temperaturen sakta

Efter den första torkperioden sänks temperaturen med cirka 0,2 grader per dygn, till dess att 3,7 grader har uppnåtts. Det är den optimala lagringstemperaturen när det gäller potatis.

– Det brukar kunna ta ett par månader för du vill sänka sakta. Blir det en varm period på hösten vill du inte att potatisen ska stiga i temperatur.

Ingemar berättar att de även köpt till kylelement för att de ska kunna kyla samtidigt i fall uteluften är för varm. Det är viktigt att temperaturen följer en stabil kurva, annars tappar man lagringsduglighet.

Bra skalfinish

En utmaning med lagring av potatis enligt Ingemar, är att bibehålla en snygg skalfinish och motverka till exempel silverskorv.  Det är en skalmissfärgning som gör att potatisen får fläckar som skiftar i silver. Den uppkommer av sporer som kan finnas i potatisåkern, bland utsädet och i potatislådorna. Därför är det väldigt noga med rengöring inför lagringen, så anläggningen och utrustningen tvättas inför varje år.

Den potatis som inte går att sälja till butiker går till foder åt tjuruppfödare i trakten. Runt 20 procent av skörden brukar gå bort av olika anledningar; för stora, för små, fula, gröna och så vidare.

Blöt skörd

När Jordbruksaktuellt besöker gården i slutet av augusti har potatisupptagningen inte börjat ännu.

– Jag tycker att det ser ganska bra ut. Något dåligt med sol, men ganska bra med vatten, lite torrt i juli. Men sedan har vi fått bra med regn. Det är bättre än i fjol. Då var det jättetorrt hela säsongen.

När vi pratar med Ingemar andra veckan i september har potatisskörden precis börjat.

– Det är fin potatis, men det är lite blött. Vi fick 30 millimeter regn i helgen och det är mer på gång. Det blir en del mer fukt in i lagret, så man får ventilera ordentligt med luft. Man får hoppas på bra väder så att fläktarna går länge. Men blir det problem kan man sätta in värmefläkt och blåsa in varmluft.