Foder från havet

Att använda tång i foder till nötkreatur kan minska metangasavgången. 

Danska forskare undersöker olika tångsorters potential till att bli foder till idisslare. Foto: Mostphotos

Danska forskare vid Köpenhamns universitet har studerat tångens potential som fodermedel till nötkreatur.

Det som de ser som fördelar med tång i foderstaten är att metanavgången vid fodersmältningen kan minska med upp till 30 procent. Dessutom minskar konkurrensen om åkerjorden mellan människor och djur, när fodret istället kommer från vattnet, skriver Greppa Näringen i sitt nyhetsbrev.

Tång som naturligt har spolats upp på stränderna har använts under årtusenden till fodermedel. Men nu vill forskare vid Köpenhamns universitet studera om det är möjligt att odla fram tång med optimala egenskaper för idisslare.

Rätt förutsättningar

Det finns ungefär 500 olika tångsorter som kan växa i nordiska vatten. De danska forskarna räknar med att de skulle kunna få en avkastning på 15 till 20 ton torrsubstans per hektar med rätt metoder. Det relativt syrerika havsområdet i Nordatlanten har bra förutsättningar för odling.

Tången är bra på att filtrera, den är rik på mineraler men också på de oönskade tungmetallerna. Detta är något som måste tas i beaktning och undersökas vidare. Enligt forskarna har odlingsplatsen stor inverkan.

Fleromättade fettsyror

När det gäller sammansättningen skiljer det sig stort mellan olika tångarter. Lignin och vanlig stärkelse är exempel på sådant som tång inte innehåller jämfört med växter som växer i jorden. Tång innehåller istället andra komplexa kolhydrater och är rik på fleromättade fettsyror, men det totala fettinnehållet är lågt, mellan en till fem procent.

Mindre metangas

När det kommer till proteinet anses det vara möjligt att uppnå råproteinhalter på mellan 30 till 50 procent. Detta gäller för vissa arter och enligt forskarna måste detta undersökas vidare. Smältbarheten varierar mellan 75 till 91 procent. I tång finns det också bioaktiva ämnen som kan hämma metanproduktionen hos djuren.

Professor Mette Olaf Nielsen är en av dem som arbetar med projektet och nu fortsätter arbetet med att kartlägga de olika tångarternas energi- och proteinvärden. Forskarna ska även grotta ner sig i hur tångens metanhämmande aktivitet fungerar samt hur det skiljer sig åt mellan arterna. Målet är att hitta de tångarter som är säkra vid utfodring och därefter att börja göra utfodringsförsök med danska kor, skriver Greppa Näringen.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 11 oktober 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Nu våras det för lantbruket

Krönika: Äntligen har våren kommit! Ett säkert vårtecken är att det nu är full fart ute på fälten. Hur är det möjligt att alla som har mark att bruka blir som små spralliga barn på julafton, så fort de ser den förste som ger sig ut på sina fält? Det tycker jag är härligt, för äntligen lever landsbygden igen! Det som däremot dämpar vårkänslan är det pågående kriget i Ukraina och de ännu större prisstegringar som skett sedan sist ni läste mina ord. Tänk om vi vetat då att det värsta ännu inte hänt.

 

Kommentera

Hur kommer det sig att det ofta är djur precis överallt?

Krönika: Jag har under mina ändå ganska få år i branschen (jag vet ju väldigt många som hållit på med lantbruk längre än vad jag har levt…) börjat snickra på en mental checklista inför stallbygge. Oron i världen gör ju som alla vet att prisläget är otroligt ovisst. Det jag har att komma med som framtidsspaning om just det, är ingenting som inte andra vet mycket bättre. Därför tänkte jag skriva ner min lilla checklista istället.

 

Kommentera