Slaktstatistik: Gris och lamm ökar, nöt ligger stilla

De flesta stora slakterier har ökat sin slakt av gris i år, förutom en aktör som minskar.  

Slaktstatistiken för det tredje kvartalet visar att gris och lamm ökar medan nöt ligger stilla. Foto: Carolina Wahlberg

Sett till hela 2017 har slakten av svensk gris gått upp med 2,1 procent och ligger efter utgången av kvartal tre på 1,9 miljoner grisar. Om man endast ser på kvartal tre har slakten gått upp med 4,7 procent och ligger på 656 862 grisar.

HKScan Kristianstad är det största enskilda slakteriet och har hittills i år slaktat nära 550 000 grisar, vilket är en procent fler än samma period förra året.

KLS störst på gris

KLS Ugglarps har ökat takten i slakten ordentligt under kvartal tre då den går upp 20 procent jämfört med kvartal tre 2016. Sett till hela året ligger ökningen på åtta procent och totalt handlar det om nära 200 000 grisar hittills i år. KLS i Kalmar är större, där ser man dock inte samma ökning utan där ligger den på två procent under kvartal tre och fyra procent på helår med totalt 340 000 slaktade grisar.

Dalsjöfors slakteri ingår också i KLS gruppen och har hittills i år slaktat 250 000 grisar vilket är fem procent fler än de tre första kvartalen 2016.

Siljans Chark har också ökat takten, om man tittar på hela året har de ökat grisslakten med fyra procent, dock syns en minskning på en procent det tredje kvartalet. Totalt har de slaktat 43 000 grisar i år.

Läs mer: Det svenska köttet tar marknadsandelar

Undantaget som minskar

Skövde slakteri har minskat slakten med elva procent om man tittar på hela året och två procent bara sett till kvartal tre. De ligger på nära 210 000 slaktade grisar vilket kan jämföras med 236 000 grisar de första tre kvartalen 2016. Detta har delvis att göra med att de förlorade ett stort kontrakt med en grisuppfödare till KLS Ugglarps tidigare i år.

Stabilt för nöt

Hälsingestintan med sin mobila slakt har ökat stadigt sedan starten 2014. Foto: Carolina Wahlberg

Slakten av nötkreatur ligger ganska stilla jämfört med samma period förra året. Den har gått ner något men det är marginellt på 0,9 procent. Flest djur slaktar HKScan Linköping följt av KLS Ugglarps Hörby, KLS Ugglarps Kalmar och Skövde slakteri.

Läs mer: Ökad lammslakt - stabilt för nöt och gris

Uppstickaren Hälsingestintan som kör med mobil slakt på gård har ökat med 23 procent i år och har hittills slaktat 3 614 nötdjur. De körde första året 2014 och slaktade då 69 djur, 2015 låg siffran på 1 914 djur, 2016 slaktade de 3 919 djur och i år ser det alltså ut att bli ytterligare ett rekord för dem.

Totalt i år har drygt 285 000 nötkreatur slaktats.

Kalvslakten fortsätter att ligga på en låg nivå och har under 2017 sjunkit med nästan 15 procent jämfört med samma period förra året och ligger totalt i år på drygt 10 000 djur.

Vårslakten drog upp lamm

I år slaktades det fler lamm kvartal två än vanligt. Högsäsong för lammslakt är hösten, men slakterierna vill se en jämnare fördelning över året med fler vårlamm. Foto: Katarina Johnsson

Lammslakten har ökat med 6,8 procent under 2017, kvartal tre syns en svag ökning om 0,6 procent jämfört med samma period förra året. Hittills i år har drygt 172 150 lamm slaktats.

Här är det HKScan Linköping som slaktar flest djur och de har ökat antalet med nio procent i år och ligger därmed på drygt 65 000 lamm. Därefter är det Gotlands slakteri som slaktar flest med drygt 21 000 lamm, de har ökat med 13 procent i år. Tredje störst är KLS Ugglarps i Hörby som slaktat drygt 18 000 lamm i år och de har ökat med tio procent i år.

Läs mer: Jämnare tillgång på lamm behövs

Det är främst slaktstatistiken från kvartal två i år som sticker ut med 10 000 fler slaktade lamm än samma period 2016. Slakterierna efterfrågar en jämnare fördelning av lamm som går till slakt över året, kanske är detta en trend som är här för att stanna. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 13 oktober 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera