Ny potatissmitta i Sverige
För första gången har angrepp av rotgallnematoden, Meloidogyne chitwoodi konstaterats i Sverige. En smitta som kan få allvarliga odlingskonsekvenser.
Det berörda området är ett fält med stärkelsepotatis i Blekinge.
– Rotgallnematoden sprids med jord och växtmaterial. Maskiner och redskap som för med sig jord innebär en spridningsrisk. Därför jobbar vi nu med att begränsa smittan utifrån hur jord och växtmaterial sprids mellan fälten, säger Carin Bunnvik, enhetschef på växtregelenheten, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Här kan du se en bild på rotgallnematoden.
Jordbruksverket kommer nu att inventera området runt det drabbade fältet för att se om det finns fler fall i närheten. De ska även börja ett arbete för att kartlägga hur nematoderna kan ha kommit till det drabbade fältet.
Potatis och tomat
Meloidogyne chitwoodi är en rundmask som lever i jord och växtmaterial. Det är även på det sättet som de förflyttar sig, då de har små möjligheter att göra det av sig själva.
Potatis och tomat är rundmaskens bästa värdväxter. Men den kan även leva på sockerbetor, morötter samt alla arter av gräs.
Knölar och fläckar
Svaga plantor och dålig tillväxt är vanliga symptom. Vilket i sin tur kan leda till angrepp av andra sjukdomar och sämre avkastning som följd. Knölar och rötter får knölliknade svullnade, som heter galler. Potatisen får även nekrotiska bruna fläckar under skalet.
När nematoderna en gång hamnat i jorden är det svårt att bli av med dem. Det finns inte heller några resistenta sorter eller växtskyddsmedel. Konsekvenserna är lägre skörd och stora kvalitetsskador.
Fakta: rotgallnematod Meloidogyne chitwoodi
- Rotgallnematoden är en jordlevande nematod som kan leva på många olika typer av växter.
- Nematoderna angriper bland annat potatis och lever i rötter och knölar. De får potatisen att bilda knutor, så kallade galler, på rötter och knölar under skalet.
- Fyndet är det första konstaterade fallet i Sverige. I Europa har nematoden tidigare hittats i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike.
Källa: Jordbruksverket











