Kläckäggsproduktion - biologi med små marginaler

NY SERIE. Med fingertoppkänsla tar Håkan Ektander med personal årligen fram runt åtta miljoner kläckägg. Ägg som är en viktig länk i Kronfågels produktionskedja.

Det här är den första delen i en artikelserie där du får följa flödet inom kycklinguppfödning, från ägg till kyckling till ätfärdigt kött. Foto: Carolina Wahlberg; Grafik: Malin Strandli

 

Stora Wahlby

Drivs av: Håkan Ektander
Var: Strax intill Väderstad på östgötaslätten
Hönor: plats för 45 000 hönor i kläckäggsproduktion
Växtodling: brukar 240 hektar åker och har arrenderat ut ytterligare 110 hektar åker och bete
Skog: 570 hektar
Medarbetare: fyra personer, varav tre arbetar med hönorna

Stora Wahlby köptes av Håkan Ektanders farfar 1926 och har varit i släkten sedan dess. Fram till 1963 var det mjölkkor som gällde, men 1965 flyttade de första kycklingföräldrarna in i en ombyggd ladugård på gården som ligger utanför Väderstad.

– Jag minns när jag åkte med pappa till Mjölby station och hämtade de första hönorna. Vi åkte i en folkabuss, det var snöstorm och vi körde på en hare, berättar Håkan och ler vid minnet.

Sedan dess har antalet hönsplatser ökat stadigt från 3 000 till dagens 45 000. Det nyaste stallet har tagits i bruk under året.

Uppförökning av gener

Stora Wahlby är alltså en av tio gårdar som tar fram kläckägg åt SweHatch, som i sin tur är ett av två företag i Sverige som tar fram dagsgamla kycklingar för leverans till lantbrukare som föder upp dem till slakt.

Rasen som används av majoriteten av uppfödarna som är anslutna till SweHatch heter Ross 308.

I Sverige sker dock ingen egentlig kycklingavel, utan istället uppförökning av genetiskt material från något av de två internationella avelsbolagen Aviagen och Cobb Vantress. Föräldrarna till Håkans hönor kommer till Sverige från Aviagen i Skottland, i form av dagsgamla kycklingar. Dessa kycklingar föds upp av Aviagenägda SweChick i Skåne och lägger ägg som kläcks där. Avkommorna levereras i sin tur som dagsgamla kycklingar till en uppfödare där de bor i 20 veckor, och därefter flyttas de till en kläckäggsproducent.

Håkan Ektander har drivit Stora Wahlby sedan 1980. – Jag ärvde produktionsinriktningen med kläckägg av min far. Jag har trivts med det, men nu är jag 62 år gammal och det vore skönt att trappa ner. Sonen Axel knackar på dörren och vill komma in i företaget, berättar han. Foto: Carolina Wahlberg

Total spårbarhet

Under den period då de 45 000 hönorna på Stora Wahlby är på topp i sin äggproduktion, lägger de runt 37 000 ägg per dag. Hönorna är en viktig del i gårdens kretslopp.

– Hönorna förser åkrarna med näring i form av gödsel och i gengäld bidrar åkrarna med halm till gårdens halmpanna som värmer stallarna. Gården är även självförsörjande på el, berättar Håkan.

Äggen plockas två gånger dagligen, sorteras, packas och förvaras i ett kylrum. Ett par gånger i veckan hämtar SweHatch ägg på gården. Varje vagn med ägg är märkt så att man vet vilken gård och avdelning äggen kommer från. Spårbarheten är viktig, både för eventuell smittspårning och för produktionsuppföljning.

I slutet av september bjöd branschorganisationen Svensk Fågel in representanter från Jordbruksverket, Näringsdepartementet och Agria Djurförsäkring för att visa upp hur svenskt kycklingkött produceras i praktiken. Matilda Nilsson som är veterinär på Jordbruksverket beundrar hönorna på Stora Wahlby. I varje avdelning bor 7 500 fjäderfä och utrymmet består av reden, gödselyta och golvyta. Foto: Carolina Wahlberg

Ljuset styr

Ljuset är det som styr reproduktionen hos fjäderfä. Vid insättning är det ljust åtta timmar per dag. Det är även noga med vilken våglängd och intensitet ljuset har. När hönorna gjort sig hemmastadda ökas ljuset successivt, vilket gör tupparna könsmogna. Strax därefter börjar hönorna värpa.

– Äggen är först relativt små och få, för att öka i storlek och antal under uppfödningsperioden. Därmed ökar även kycklingens storlek. Kycklingens vitalitet är på topp under mitten av hönans värpperiod och vid försäljning delas de in i fyra olika kategorier, beroende på i vilken fas i värpperioden hönan befinner sig i.

Mot slutet av uppfödningsperioden avtar hönans produktivitet och när de är mellan 60 och 64 veckor gamla är den så pass låg att det mest lönsamma är att slå ut dem. Enligt lag är det inte tillåtet att rugga hönorna och påbörja en ny värpperiod, berättar Håkan.

Köttet från de omkring fyra kilo tunga hönorna blir exempelvis kokhöns eller korv. Efter tömning tvättas och desinficeras hela anläggningen, vilket tar runt en månad för tre till fyra personer.

Maskinen vänder äggen så att äggblåsan, den trubbigaste delen av ägget, är uppåt. Det ger kycklingen bäst förhållande i samband med kläckningen, berättar Håkan. Foto: Carolina Wahlberg

Varken toppar eller dalar

Djuren som bor i Håkans stall är dyrbara. En unghöna avsedd för kläckäggsproduktion är värd över 100 kronor. Hönorna ägs av SweHatch.

– För några år sedan var det tal om att vi uppfödare själva skulle äga hönorna, men det blev inte så, säger Håkan.

Priset på kläckäggen omförhandlas en gång per år för hela uppfödargruppen. Det är Håkan som tillsammans med två andra uppfödare företräder lantbrukarna i förhandlingen. Två gånger om året görs dessutom justeringar utifrån foderpris.

– Priset sätts så att man tjänar någorlunda vid en normal produktion. Det är både för- och nackdelar med sådan prissättning; vi missar topparna men vi drabbas inte heller av dalarna. Min möjlighet att öka marginalerna är att optimera produktionen på befintliga djur. Det handlar om fingertoppskänsla i skötseln.

På varje tupp går det tolv hönor. Djuren utfodras en gång per dag med fabrikstillverkat färdigfoder. Tupparna har en egen fodersort. När hönorna bott hos Håkan i 15 till 16 veckor byter han foder till ett svagare. I snitt går det åt åtta ton foder per dag till en kostnad av mellan 20 000 och 22 000 kronor. Foderleverans sker vanligen var tredje dag. Foto: Carolina Wahlberg

Optimala förhållanden

Visste du att:

Svensk Fågel är en branschorganisation som representerar hela kedjan inom produktion av fågelkött. Bland medlemmarna finns avelsföretag, kläckerier, fodertillverkare, bönder och slakterier. Organisationen företräder 99,2 procent av all kycklingproduktion i Sverige.

Djuren sköts med minutiös precision, eftersom de är extremt känsliga för stress. Faktorer som kan verka stressande är allt från fel ljus, temperatur eller luftfuktighet, ojämn fodersammansättning eller fodertilldelning och sjukdomsutbrott. Men de kan även reagera på något så enkelt som att en person de inte är vana vid går in till dem eller att djurskötaren har annan färg på kläderna än brukligt.

– En höna som är stressad eller har fått för mycket foder kan lägga ägg med dubbla gulor. De äggen måste vi sortera bort. Samtidigt är ett begränsat antal ägg med dubbla gulor bra, för då vet vi att hönorna fått tillräckligt med foder.

Till sin hjälp har Håkan och hans medarbetare rådgivare från SweHatch. Veterinär besöker gården rutinmässigt tre gånger per omgång och utöver det vid behov.

– Sverige är relativt sett inget stort land när det gäller kläckäggsproduktion och kycklinguppfödning. Mycket av tekniken som används i stallarna kommer från Tyskland eller Nederländerna. Men när det gäller produktionsresultat och management sneglar övriga länder på Sverige. Sverige ligger på topp i Europa när det gäller kläckäggsproduktion, konstaterar Håkan.

Text:

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

    Foto:

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 28 oktober 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste