Politisk osäkerhet för svensk biogas

Svensk biogasproduktion pressas hårt av den dubbelsubventionerade importen av dansk biogas. Gasum som bland annat driver Jordberga biogasanläggning, vill se politiska förändringar.

Biogasanläggningen på Jordberga uppfördes 2013 och är i dag Sveriges största enskilda biogasanläggning. Råvaran har framförallt varit grödbaserad vilket nu ändras på grund av den låga lönsamheten samt pågående diskussion om grödbaserade biobränslen på EU-nivå. Foto: Jordberga Gård 

Gasum driver fem biogas­anläggningar i Sverige; Jordberga, Katrineholm, Lidköping, Örebro och Västerås. Anläggningarna förädlar både råvaror och avfall från jordbruket och livsmedelsindustrin samt hushållsavfall. Ut kommer fossilfritt bränsle i form av biogas och Kravcertifierad biogödsel.

Dubbla subventioner

Men i dagsläget råder snedvriden konkurrens. Dansk biogas får ett produktionsstöd i Danmark och när den importeras till Sverige subventioneras skatten – det innebär att den danska biogasen är subventionerad både i Danmark och i Sverige.

Svensk biogas å andra sidan får endast skatteavdraget och blir således dyrare och när marknaden styr, pressas priserna även för den svenska biogasen.

– Det är ett generellt biogasproblem i Sverige. Priserna har nära halverats för biogas i Sverige. Räknar man på ett investeringsprojekt med dagens prisnivå så går det inte att få en lönsamhet, oavsett vilken råvara det gäller, avfall eller gröda. Därmed är det väldigt svårt att satsa vidare i Sverige, det finns ingen långsiktighet just nu, säger Markus Olsson, vd Gasum AB.

– Det vi gör nu är ett resultat av den ojämlika situationen mellan Sverige och Danmark samt pressad lönsamhet på Jordberga. Vi drar ner på produktionen samtidigt som råvarumixen styrs om till mer restprodukter och avfall. Dels är det en kostnadsfråga men även en politisk risk att använda grödor i biogasframställning. Vi säkrar oss för framtiden, säger Markus Olsson, vd Gasum AB. Foto: Gasum AB

Politiska incitament

Gasum förvärvade Swedish Biogas International i början av 2017. Enligt Markus ser företaget potential i den svenska marknaden, speciellt inom transportsektorn. Men för att ökade investeringar ska vara intressanta behövs politiska incitament på lång sikt.

– Jag tror man måste titta på ett brett grepp om biogasens förutsättningar i Sverige, man har småduttat med punktstöd och investeringsstöd. Men man måste ta de nyttor som biogasen skapar i samhället i beaktande. Många kommuner skulle få ett omfattande avfallsproblem om inte biogasen funnits. Detsamma gäller jordbruket om inte vi skulle kunna ta hand om restprodukterna. Det cirkulära värdet måste beaktas, säger Markus och fortsätter:

– Satsningen i Danmark är intressant. De har en stor djurhållning och har insett att gör man inget så får man ett gödselproblem. De har jobbat för att det ska vara enklare att satsa på biogas.

Samma marknad - olika villkor

Den största konkurrenten till svensk biogas i dag är dansk biogas men det är möjligt att man skulle kunna se en liknande import av gas från Holland eller Tyskland framöver. Olika politiska ekonomiska styrmedel i EU-länder som verkar på samma marknad ställer till det menar Markus.

– Min erfarenhet är att Sverige är rätt unika med skattebefrielse av biogas. Det skapar problem. Politikerna har inte alltid insikt i att produkterna handlas över landets gränser och därmed utsätts man för konkurrens i ett bredare perspektiv.

Förutom biogas produceras även biogödsel på Gasums anläggningar. Gödseln är efterfrågad av kravcertifierade lantbrukare.

– Det är bra och jättekul att det är efterfrågat. Då blir nyttan ännu mer påtaglig. Biogasproduktionen blir en integrerad del av jordbruket.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 27 november 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste