Hållbarhet i fokus på Gårdstånga Nygård

Plöjningsfri direktsådd med mellangrödor gör att Gårdstånga Nygårds mark i stort sett alltid är täckt av gröda. I drygt tio år har den största delen av gårdens areal brukats med en plöjningsfri metod. Det har dock visat sig att det inte fungerar i den ekologiska delen.

Gustaf Ramel, ägare av Gårdstånga Nygård, och Martin Kallsäby, driftledare, talar varmt om det plöjningsfria odlingssättet med direktsådd, men betonar att det är viktigt att inte fastna blint i ett system och att det gäller att hela tiden anpassa sig. Foto: Pär Andersson

– Vi har 200 hektar eko och så har vi 700 hektar som är bra för miljön, säger gårdens ägare Gustaf Ramel.

Gustaf Ramel och de fyra anställda på Gårdstånga Nygård utanför Lund brukar 900 hektar mark. 200 hektar ekologiskt och 700 hektar som odlas konventionellt. På den konventionella marken tillämpas ”Conservation Agriculture”, en odlingsprincip som går ut på att jorden ska vara så orörd som möjligt. Reducerad jordbearbetning, ordnad växtföljd och mellangrödor som täcker marken året runt är centrala delar.

Conservation agriculture fungerar överlag bättre på sydligare breddgrader, exempelvis Tyskland och Frankrike, där både mellangrödor och annat utsäde etablerar sig snabbare. I år gjorde dock värmen i oktober månad att de sent sådda höstgrödorna på Gårdstånga Nygård kom igång fint. 

Roundup och direktsådd

– Vi kör roundup på fälten innan vi direktsår, det är i stort sett allt vi behöver göra, säger Gustaf.

Han strävar nu efter att odla enligt en femårig varierad växtföljd med sockerbetor, vårvete, höstkorn, höstraps och höstvete, med insådd av en mellangröda innan sockerbetorna.

Driftledare Martin Kallsäby poängterar att sockerbetorna är undantaget som bekräftar regeln.

– Där måste vi dels bearbeta mer innan sådd och sedan gör dessutom själva upptagningen att man ofta pajar markstrukturen, säger han.

Hållbart eller inte

Gustaf menar att diskussionen om hållbarhet ofta får för lite utrymme.

– I ekoodlingen kommer vi tvingas plöja, tillpacka och göra en fin såbädd. Då har vi kört tre gånger. Sedan sår vi, blindharvar två eller tre gånger och radhackar två gånger. En enorm bränsleförbrukning och ett ännu större koldioxidutsläpp jämfört med att bara köra lite kemi, säger han och fortsätter:

– Man hade då kunnat så in klöver som ligger som en stor matta som man sedan roundupar ner på våren så att den dör, för att sedan direktså. Fantastiskt för miljön – vilket odlingssätt! Det pratas väldigt mycket om eko eller icke eko. Jag tycker även att vi ska prata hållbart eller icke hållbart, säger han.

Sockerbetorna har man inte lyckats etablera med principerna inom Conservation Agriculture, jorden behöver bearbetas mer för att skörden ska bli lyckad.

Måste plöja ekoarealen

Gårdstånga Nygård började med ekologisk odling för tre år sedan och Gustaf berättar att de tänker fortsätta i minst två år till för att sedan utvärdera resultatet.

– När det gäller ogräsbekämpningen har vi ännu inte hittat någon annan lösning än att hyra in en plog. Vi har testat en hel del som inte har fungerat. Alla älskar att gå över ett doftande nyplöjt fält men det är egentligen ett enda stort koldioxidutsläpp. Och när man jämför bränsleförbrukningen i den konventionella odlingen med den ekologiska, inser du att det förbrukas 100 liter mer per hektar på ekoodlingen.

– Som sagt: Vi har 200 hektar eko och sedan har vi 700 hektar som är bra för miljön, säger han med ett leende.

Fasta körspår

Gustafs pappa la grunden till tänket på gården när bränslekostnaderna sköt i höjden en tid efter millennieskiftet. Första steget var att ersätta plöjningen med djupkultivering. 2004 såldes plogen och 2010 började man med fasta körspår, så kallad Controlled Traffic Farming (CTF).

Gårdstånga Nygårds maskiner har 2,5 meter mellan däcken och nio meters bredd på alla maskiner, förutom sprutan som är 36 meter bred (nio multiplicerat med fyra). Detta gjorde att man helt kunde klara sig utan kultivering för att i stället bara köra med roundup och sedan direktså. En Väderstad Spirit byggdes om, fick dubbla frölådor och man körde utsäde och gödning under samma överfart.

– Det var vid den tidpunkten som vi insåg fördelarna med systemet med den enorma ökning av mikrolivet i jorden, som också fick en ny struktur som inte kan beskrivas utan måste upplevas, säger Gustaf.

Effektivare

Till våren kommer en ny niometers Väderstad Spirit att användas till att direktså men även till att så ekofälten. Driftledare Martin Kallsäby inflikar:

– 90 hektar per dag ska hinnas med när direktsåmaskinen rullar för fullt. Och hög kapacitet behövs med klimatförändringarna som står för dörren och i viss mån redan är här. Till exempel hade årets höstsådd ett fönster på tre dagar. Det var bara att vänta, vänta, vänta och sedan köra dygnet runt. Det blir nog naturligt med reducerad jordbearbetning för många i framtiden, inte minst på grund av rena effektivitetskrav. Man hinner helt enkelt inte med annars, säger Martin.

Fler mellangrödor

Gustaf Ramel menar att stöden för mellan­grödor behöver ses över för att Conservation Agriculture ska få en större utbredning. I dag är det bara oljerättika, vitsenap och rajgräs som är stödberättigade som så ­kallade fånggrödor. Han tycker att dagens bestämmelser är alldeles för snäva och oinspirerande.

– Att en byråkrat i Stockholm bestämmer vilka mellangrödor som fungerar bäst på ett fält i till exempel Skåne håller inte. Monokultur av oljerättika är väl inte precis ett exempel på biologisk mångfald. Odla vad du vill, täck dina fält med grödor och för det får du med ett icke-plöjt system ett mervärde på en viss summa per hektar. Så skulle det kunna fungera. Gör du en samhällsnytta kanske du kan få betalt för det? Det finns många som hade kunnat arbeta efter det här systemet men byråkratin gör att de flesta inte pallar.

– Varje gård är unik, har olika förutsättningar och därför måste stöden vara mycket mer flexibla. Det vi vill är att fortsätta att producera mat i världsklass till ett bra pris och samtidigt på ett hållbart sätt, säger Gustaf Ramel.

 

Pär Andersson
Frilans

 

 

Artikeln publicerades lördag den 09 december 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste