LRF – bättre rättssäkerhet med nya lagen
Att den gamla djurskyddslagen från 1988 är på gång att moderniseras och bli mer målinriktad är väldigt positivt menar Erika Brendov på LRF.
– Det är också viktigt att den nya lagen går i samma riktning som livsmedelsstrategin som säger att produktionen, konkurrenskraften och lönsamheten ska öka samtidigt som god djuromsorg bibehålls, säger hon.
Ett viktigt syfte med den nya lagen är att den ska moderniseras och struktureras upp till en tydligare och mer ändamålsenlig disposition.
– Genom att göra en lagstiftning mer målinriktad det vill säga att man tillåts uppnå en lagparagraf på olika sätt, så tror vi att man både förbättrar djurskyddet och visar att man känner tillit till att företagarna kan ta ett eget ansvar i det här. Det är viktigt med flexibilitet för att få en utveckling av både djurskyddet och företagandet, säger Erika Brendov som är LRF:s expert på djurskydd och fortsätter:
– Har man en lösning för alla skapar det inte direkt utvecklingsvilja. Det är viktigt att man på sin egen gård tittar över hur man själv kan utveckla djuromsorgen. Det kan vara olika på olika ställen och lösas på olika sätt, och bli precis lika bra. Men har man inte den möjligheten, då blir man alltför begränsad både vad gäller utveckling av företagandet och djuromsorgen.
Kontrollen måste med
Men i den nya lagen saknar LRF kopplingen till att kontrollerna behöver anpassas till en mer målstyrd lagstiftning. Det finns därmed en större risk för en rättsosäkerhet och olika bedömningar av olika kontrollanter. Erika menar att det därför måste till en annan typ av kontrollmetod, där man inte går nitiskt på att detaljer i en checklista ska uppnås utan mer tittar på helheten. Till exempel kan man i en kontroll se över företagarens rutiner och uppföljningar och om det finns problem så upprättas åtgärdsprogram. Självklart tittar man även på hur djuren ser ut. Den typen av systemkontroller används i dag inom andra lagområden i samhället.
– Det driver också utvecklingen och skapar dialog om förbättringar. Men det kan vi inte se något om i lagrådsremissen om en ny djurskyddslag. Kontrollen måste hänga med, det är en viktig sak.
Bättre rättssäkerhet
En särskild sak som LRF lyfter i den nya lagen är reglerna kring djurförbud. Det är en fråga som de har drivit sedan i början av 2000-talet.
– De regler som har funnits har inte varit rättssäkra. Det har vi pratat om mycket bland annat i djurskyddsutredningen vars rapport kom 2011 och ligger till grund för den nya lagrådsremissen, men nu ser vi i det här att regeringen har gått oss till mötes vilket är glädjande.
– De nya reglerna innebär större utrymme för rimliga bedömningar och proportionella nyanserade beslut. Det förbättrar rättssäkerheten, vilket är jätteviktigt.
Det öppnas upp för att djurförbud i högre utsträckning får anpassas till den specifika situationen. Ett exempel som Erika nämner är att en person som fått djurförbud kanske ändå kan jobba som djurskötare åt någon annan, även om man själv inte kan helt ansvara för djur.
– Man är också tydlig till länsstyrelsen att de ska upphäva djurförbud om det inte längre behövs. Det går att göra i dag också, men det är förhållandevis få som får den här omprövningen och som får förbudet upphävt eller ändrat. Nu får länsstyrelsen en annan skyldighet att göra en omprövning.
Rätt spår
I dag säger reglerna att upprepade föreläggande efter varandra ger djurförbud. Enligt praxis tre förelägganden.
– Det kan vara administrativa saker som du gjort fel, som inte egentligen har med djuren att göra. Men i den nya lagen lägger man in att ett djurförbud verkligen ska vara befogat ur djurskyddssynpunkt. Så det känns absolut som att man är på rätt spår.
Den nya lagen föreslås gälla från och med april 2019.
Enligt Erika kommer det dock att dröja tills vi får en djurskyddsförordning och djurskyddsföreskrifter som justerats efter den nya djurskyddslagen innan vi kan bedöma de praktiska konsekvenserna fullt ut.
Fakta: Nya djurskyddslagen
Konkurrenskraft:
– Utgångspunkten för arbetet med den nya lagen har varit livsmedelsstrategin som säger att vi ska ha bibehållen god djuromsorg, men att lagen bättre ska förenas med stärkt konkurrenskraft och lönsamhet. Då blir det konstigt om djurskyddslagen pekar i en annan riktning. Men här har man ändå försökt att hålla samman det så gått man har kunnat. Men det är lite konstigt att det inte bättre framgår i kapitlet om de huvudsakliga förslagen till ändringar?
Naturligt beteende:
– Djurens välfärd ska främjas och beteendestörningar förebyggas. Naturligt beteende betyder att de ska utföra beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Det är en absolut okej formulering av naturligt beteende. Det som stärkts upp är att välfärden ska främjas och beteendestörningar förebyggas Men vad konsekvenserna blir kommer vi inte se förrän i nästa led i djurskyddsförordningen och djurskyddsföreskrifterna.
Kompetenskrav:
–Utredningen föreslog utbildningskrav och större krav på de stora företagen. Men i lagen säger man att det räcker med tillräcklig kompetens. Här har vi en målstyrning. Det är klart att det är viktigt att alla ha kunskap och kompetens, det gäller både djurhållare och kontrollanter. Det verkar finnas en flexibilitet i att man kan få kompetens på olika sätt och det är bra.
Lösgående djur:
– Regeringen anger att djur bör hållas lösgående men det skrivs inte in i lagen utan de ser att konsekvenser och behovet av undantag och övergångsbestämmelser bör utredas vidare.
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se
