Perenna sädesslag måste klara klimatet i Sverige

Arbetet med att ta fram perenna varianter av både vete och korn som fungerar att odla i Sverige är i full gång, enligt Anna Westerbergh, docent och forskare på institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Anna Westerbergh är genetiker och forskar på SLU inom växtförädling. Just nu arbetar hon med att ta fram både perennt vete och korn som kan användas i mat till människor.

– Man kan egentligen inte kalla det vete eller korn. Det blir nya typer av sädesslag. Plantorna ser helt annorlunda jämfört med ettårigt vete och korn. Det har också förstås helt annat genetiskt innehåll, säger hon.

I USA har man kommit mycket längre i forskningen med att ta fram vete med perenna egenskaper. Genom ett samarbete mellan SLU och forskningsinstitutet The Land Institute i Kansas, kan de svenska forskarna dra nytta av den kunskap som redan finns på området, men också hjälpa till att testa växtmaterialet i ett helt annat klimat. 

– Utifrån en vild släkting till vete med perenna egenskaper har de lyckats ta fram Kernza, som även vi här i Sverige arbetar vidare med i vår forskning. När det gäller utvecklingen av perennt korn har vi mycket längre kvar eftersom vi fått börja från början, säger Anna. 

Modernare verktyg

En av utmaningarna med att ta fram ett perennt vete som ska fungera i Sverige är enligt Anna att det måste anpassas till vårt klimat och även klara kylan för att kunna övervintra. Den sorten som tas fram i USA klarar av att växa i Sverige, men målet är att förbättra dess anpassning till svenska odlingsförhållanden och därmed öka dess skörd.  

– Vi vill ju ha fram växter som är perenna, men samtidigt ska de ju också ha många av de bra egenskaper som över tid har förädlats fram hos de ettåriga sädesslagen, säger hon.

– Det som är fascinerande är att vi utnyttjar naturliga egenskaper som finns i växten och att vi egentligen gör samma sak som de jordbrukare som en gång i tiden domesticerade vilda gräs till att bli ettåriga sädesslag. Vi gör det bara med lite modernare verktyg.

 En annan sak som är svår att veta är hur det perenna sädesslagen ska odlas på bästa sätt. Redan nu finns det lantbrukare som testar att odla materialet från SLU. 

– Vi vet ju egentligen inte så mycket om hur det kommer fungera. Exempelvis när det ska sås och skördas och hur djupt ner det ska sås, säger Anna. 

Stora framsteg

Exakt när man kommer ha en färdig perenn vete-sort på marknaden vet inte Anna. Men hon tror att man kommer göra stora framsteg inom de närmaste fem åren. Däremot har hon skäl att tro att de perenna sädesslag som kommer i framtiden kommer ha flera goda egenskaper.

– Perenna grödor får större rotsystem än ettåriga och kan bättre tillgodogöra sig näringen i jorden. De står också emot torka bättre eftersom de kommer åt vatten lättare, säger hon.