Viktigt att arbetet fortsätter

Handlingsplanerna för nöt, lamm och gris är inne på sitt sista år. Det ser positivt ut, men det viktiga är vad som händer sedan.

Producenter, handel och slakten måste samarbeta och arbeta i symbios för att få till en långsiktig och bra lönsamhet för alla. Frågan om selektering av nötkött är ett område som behöver utvecklas vidare. Fr. vänster Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare, Majsan Pense, Coop, Jonas Tunestål vd KLS Ugglarps och Jan Forsell ordförande Sveriges nötköttsproducenter. Foto: Carolina Wahlberg

Det övergripande målet med handlingsplanerna har varit att öka produktionen av respektive djurslag. Theres Strand som är vice vd Svenska Köttföretagen, ger arbetet med handlingsplanerna under 2017 tummen upp. Från januari till november 2017 så ökade alla djurslagen. Gris ökade med 4,6 procent, nöt med 1,4 procent och lamm med 4,9 procent, räknat i kilo slakt.

– I utvärderingen av det vi gjort hittills kom det fram att den allmänna meningen är att handlingsplanerna har drivit branschen närmare varandra, säger Theres.

Att exporten av gris till Kina är på god väg lyftes som ett bra exempel på lyckade samarbeten i kedjan. Man jobbar även för att nå 30 producerade grisar per sugga och år till en kostnad av max 550 kronor per gris. Mellan 2014 och 2016 har resultatet ökat med 1,3 grisar, från 26,9 till 28,2 och kostnaderna har sjunkit från 647 kronor till 613 kronor under samma period.

Lamm året runt

Hört under dagen:

– Handlingsplanerna har varit en verkstad för att bygga upp svenskt kött. Nu börjar verkstaden bli färdig, så nu är det dags att börja tillverka någonting. Man får hoppas att handlingsplanen inte stannar av 2018, utan att processen verkligen fortsätter, säger Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagares ordförande.

– Vi har en konsument som gillar svenskt kött. Därför tror jag att det i Handlingsplan 2.0 blir viktigt att ta debatten kring mervärdena och lägga fokus på kund och konsument, säger Jonas Tunestål, vd KLS Ugglarps.

– Det vi har gjort är fantastiskt. Men det är bara inledning på en resa. Här måste vi alla aktörer hjälpas åt och ta det här vidare, säger Jan Forsell ordförande Sveriges nötköttsproducenter.

– Vi har en toppkvalité på griskött, det är inget att diskutera. Här gäller det bara att bevaka så att de övriga länderna inte kommer för nära och att prisskillnaden blir för stor, säger Majsan Pense, kategoriansvarig för kött på Coop.

På lammsidan pratades det både om att det behövs mer lamm under hela året och att ullens värde ska öka genom kunskapsspridning.

– Vi har ökat volymerna, nu gäller det att vi håller prisbilden. Där har vi ett problem i dagsläget, framförallt i de större besättningarna som har gjort stora investeringar och har sitt levebröd av sin lammproduktion. Vi har inte en tillräckligt stark utveckling, säger Magnus Jönsson, Fåravelsförbundets ordförande.

– För oss i handeln är det en svårighet att det kommer in väldigt mycket lamm på hösten. Men inte tillräckligt mycket för oss att göra kampanjer. När vi inte kan göra det, blir det tyvärr överskott eftersom vi ska sälja till ordinarie pris, säger Majsan Pense, kategoriansvarig för kött på Coop.

Romeo är poppis

Sveriges nötköttsproducenters ordförande Jan Forsell lyfte projektet med Romeo-tjurarna som ett exempel på ett lyckat samarbete. Romeo är ett projekt där McDonalds satsar tre miljoner kronor under tre år på bidrag till tjurar för dem som utökar sin produktion. Hittills har 78 av 100 tjurar delats ut. Man vill ha spridning på tjurarna så just nu är Norrland och Mälardalen prioriterade områden.

– Det har varit ett fantastiskt intresse för det här. Vi avsatte en del pengar till marknadsföring, men vi har inte behövt använda dem, säger Jan.

Viktigt med selektion

En sak som kom upp under dagen var den ständiga frågan om klassning av nötkött. Majsan Pense tycker att det är ett problem att kvalitén är så ojämn. Därför är mycket av Coops premiumkött importerat.

– För oss är det viktigt att den här selektionen kommer i gång så att vi höjer kvalitén på nötköttet. Jag vet att det är svårt att selektera i slakten om man har för lite djur, men om vi ökar mängden djur som passerar igenom så vore det önskvärt att få ut en jämnare kvalité, säger hon.

Jonas Tunestål vd på KLS Ugglarps höll med om att slakten har en roll i att utveckla detta.

– Historiskt och kulturellt har det handlat mycket om hög foderomvandlingsförmåga, snabb tillväxt, pang in i slakteriet och efter två dagar ska köttet vara ute i butik. Där har dagligvaruhandeln och våra andra kunder också en uppgift. Vi är ett färsälskande folk. Mycket hänger på att få fram färsen till kampanjerna. Vi har en gemensam uppgift att lösa det. Men visst mycket ligger hos oss, säger han.

Tydliga signaler

När handlingsplanerna ska vara klara om drygt ett år, är planen att fortsätta med någon form av samarbete. Men exakt hur det ska gå till är i dagsläget inte klart. Enligt Svenska Köttföretagens vice vd Theres Strand ska något nytt skapas under året.

Jan Forsell tycker inte det är lätt att veta vad man ska producera när signalerna inte är tydliga.

– Som lantbrukare lyssnar man om man får signalerna! Men det behövs bättre samarbete i hela kedjan, säger han.

Jan skulle vilja se mer långsiktiga kontrakt och hoppas att man inom kedjan kan sätta sig ner och strukturera upp det här.

– Tidigare har det alltid varit så att när tillgången ökar och det börjar bli balans på djur så har vi fått lägre priser även om inte priserna har sjunkit i handeln. Nu tycker jag inte att jag har sett det, utan att man håller i det bra. Långsiktigt måste vi ha en stabilitet och att alla tjänar pengar.

Fortsatt resa

– Det är viktigt att inte glappet mellan det svenska och importen blir för stort. Konsumenterna är beredda att betala mer för det svenska, det ska de göra. Desto duktigare vi blir på att lyfta fram mervärdena, desto mer kanske de kan betala. Men glappet får inte bli för stort. Då är det lätt att de säger en sak och gör en annan, säger Majsan Pense, kategoriansvarig för kött på Coop.

Jonas är positiv till långsiktiga kontrakt.

– Det behövs framförhållning och långsiktighet för att skapa tillväxt. Framförallt när det är så höga inträdesbarriärer när det gäller investeringar. Både för slakteri och hos lantbrukare, säger han och fortsätter:

– Vi har kommit framåt och blivit mycket bättre på att selektera i hela branschen. Men vi har en fortsatt lång resa att gå och det är det som är det positiva. Vi får inte bli för lugna och klappa oss på axeln.

En lösning på bättre nötkött i handeln tror Majsan är de nya förpackningarna.

– Med skinnpack finns det en möjlighet för konsumenterna att uppleva den mörhet som producenten tagit fram och som slakt och styckning har levererat. Det har inte kunnat bli så tidigare.

Läs mer om handlingsplanerna här.