”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.

– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands

Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Tomas och Anna tog över 25 tackor av Tomas föräldrar på 90-talet. Under åren har de alltid varit innovativa och tagit till sig ny kunskap. De började tidigt styra lamningarna till våren, något som var nytt i början av 90-talet. 1996 gjorde de första provleveransen till restaurang. De bestämde sig för att satsa och har byggt ut allt eftersom.

– Från början handlade det bara om att föda upp lamm på stall. De växte inget på bete, så vi ville inte ha lamm där.

Men det ändrades snart och i dag föder de upp både vårlamm och höstlamm. Majoriteten av gårdens djur är dock betande djur.

– Det finns inget effektivare. Under vintern får du utfodra tackorna när det inte finns gräs. Men

då har du ingen lammproduktion på just de tackorna. Det går åt minimalt med energi för att hålla dem över vintern. Annars utnyttjar du växtsäsongen.

Betestackorna lammar från 25 mars och målet är att de ska lamma så nära betesläppet som möjligt som brukar ske från 1 till 20 april.

– Det bästa är om tackan har lammat på stall och jag kan få ut henne på bete efter en vecka. Då äter hon av det bästa betet och får igång mjölkproduktionen bra, säger Tomas.

Att ha två lammsäsonger tycker Tomas är perfekt på gården. De fördelar därmed både arbetet och intäkterna över året, samt utnyttjar markerna bättre.

Rajgräs och klöver

Enligt Tomas handlar ett bra bete om energi och protein i grunden i kombination med olika jordarter. Grunden i gräset är rajgräs och klöver. Den sista tiden har de plockat in mer rödklöver. Han tycket att den gör underverk för jorden och dess struktur. Men det påverkar brunsten på tackorna, så under betäckningsperioden utfodras eller betar inga tackor där.

– Precis som jag sitter och räknar olika ingredienser för att få en bra foderstat till mixervagnen, gäller det att ha ett bra bete med en blandning av gräs som ger samma effekt.

Tomas och Anna försöker att få ut djuren så tidigt som möjligt på våren när gräset är fyra centimeter. Då sprider de ut tackor och lamm på alla de 60 fållorna. Runt den 10 maj brukar gräset explodera och då flyttas djuren om till större grupper i fållor om fem hektar, i varje grupp är det cirka 150 tackor med lamm. Djuren får gå fyra till fem dagar i en fålla från det att gräset är åtta centimeter tills det är nere på fyra centimeter, då flyttas de runt, i ett rotationsbete.

Mindre gräs mindre lamm

På de största skiftena tar de normalt två vallskördar, med början i juni, efter att ha betat på markerna tidig vår. De andra betesfållorna används fram till avvänjning i slutet av juli. I samma veva tar de sedan andraskörden.

Efter det utnyttjar de hela gårdens gräsareal igen, då de har 1 000 tackor plus minst 1 000 lamm.

– Sedan gäller det att ha fart på lammen, så att de minskar i antal vartefter att gräsmängden minskar. Så att du kan leverera till slakt. När gräset slutar växa ska du inte ha några lamm kvar. Det är målet, säger Tomas.

Svartkämpa och foderraps

För att kunna säkra leveranserna ser de till att odla olika grödor, till exempel svartkämpe och cikoria som växer vid eventuella torkperioder. På fem hektar har de i tio år även odlat foderraps. Omkring 60 till 70 dagar efter sådd börjar den stripbetas, genom att stängslet flyttas var tredje dag.

Proteinet är det enda fodermedlet som köps in till gården. Men de försöker hela tiden att minska det inköpta, de har börjat med åkerbönor och i år ska de även testa lupin.

Får och nöt

För att få ännu bättre bete funderar Tomas på att skaffa ett gäng nötkreatur, något han såg på Nya Zeeland.

– Först går de avvanda lammen och tar det bästa betet, sedan kan du släppa in tackorna och efter det får du ändå en del bete kvar. Så då passar det bra att släppa in lite nötkreatur, istället för att bara putsa bort det. Det är alltid bättre att beta ner gräset än att slå av det, för att få mer skott till exempel.

Egna analyser

Parasiter är en viktig fråga när det gäller lammproduktion. På gården använder de analysprogrammet FecPak. Från tre veckor efter betessläpp så plockar de träck i fållorna minst en gång i veckan. Proverna analyseras digitalt av personer i England eller Nya Zeeland som ger svar efter någon timme.

– Vi jobbar med det här hela sommaren. Har du inte kunskapen om parasiter så lyckas du inte med några beteslamm. Sedan har vi ett bra läge i Sverige när det gäller resistens. Annars är det stora problemet i världen just resistens mot avmaskningsmedel, säger Tomas och fortsätter:

– Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete!  Det ska finnas en balans på mineraler, vilket gör att djuren får större motståndskraft. Sedan vi började med FecPak och fick kontroll på parasiterna så avmaskar vi kanske tre gånger och vi vet precis när vi ska göra det. Vi gör ingenting i onödan.