City Gross rankar djurhållningen i Australien som bättre än i Sverige

Enligt City Gross nya kvalitetsmärkning på kött får nötköttet från Australien högre poäng för djurhållning än det svenska.

– Jag ska ta det direkt med min marknadsavdelning så får vi korrigera det här. Man är inte sämre än att man kan ändra sig. Men det är bra att felen uppmärksammas i ett tidigt skede, säger Tobias Härle som är kategorichef för kött på Bergendahls, angående det faktum att ryggbiff från Australien fått högre poäng för djurhållning än Sverige, trots att djuren i Australien går i feedlots. Foto: Australian Lot Feeders Association.

City Gross kvalitetsmärkning:

25 % = bra 

50 % = bättre

75 % = ännu bättre

100 % bäst

Som ett steg i sin nya satsning på förpackningsmaskiner som packar det svenska köttet i skinnpacks, inför City Gross även ett nytt etiketteringssystem. På hyllkanten finns information i form av cirklar som beskriver djurhållning, mörhet, miljöpåverkan och om det är butiksstyckat eller inte. Ju mer cirkeln är fylld desto bättre betyg får köttet. 

Vid ett besök i en City Grossbutik i Västerås kunde Jordbruksaktuellt konstatera att en ryggbiff från Australien fått 100 procent för djurhållning och en ryggbiff från Sverige 75 procent i samma kategori.

Ryggbiffen från Australien får 100 procent i djurhållning, 100 procent i mörhet och 25 procent i miljöpåverkan, enligt City Gross nya kvalitetsmärkning. Foto: Carolina Wahlberg
Ryggbiffen från Sverige får 75 procent i djurhållning, 75 procent i mörhet, 50 procent i miljöpåverkan och ett ja för butiksstyckning. Foto: Carolina Wahlberg

Enligt Tobias Härle som är kategorichef för kött på Bergendahls beror det på att djuren i Australien till skillnad från Sverige kan gå ute året om och därför får en högre poäng på djurhållning. Andra saker som bedöms i frågan om djurhållning är antibiotikaanvändning och slakt. Där får båda länderna högsta poäng.

– Det enda som skiljer egentligen är att vi i Sverige har god stallmiljö och utomhusvistelse, men i Australien har de bara utomhusvistelse, säger Tobias.

Tycker du att Australien har bättre djurhållning än Sverige?

– Indirekt blir det så i och med att de kan gå ute och har betydligt mycket större betesmarker och är friare. Det är det vi har bedömt.

– Vi tycker absolut att Sverige har en bra djurhållning och vi pushar för det svenska. Vi gör absolut inte det här för att vi inte vill sälja svenskt. Vi vill öka det svenska.

På frågan om feedlots förekommer i Australien säger Tobias:

 – Vi har gått igenom med våran leverantör och diskuterat alla punkter och vi känner oss trygga med det helt och hållet.

Att det inte finns feedlots?

– Ja.

Men efter att intervjun är klar ringer han upp igen och säger att han undersökt frågan mer internt och kommit fram till att djuren går i feedlots för att få upp smaken inför slakten.

– Så vi får nog diskutera internt om vi ska ändra i bedömningen. Vi får titta på den delen. Det var jättebra att det här dök upp så snabbt inpå vår lansering.

Köttdjuren kan gå ute året om i Australien på grund av klimatet. När det gäller det australiensiska nötköttet som säljs på City Gross så går djuren i feedlots inför slakt för att få upp smaken på köttet, berättar Tobias Härle som är kategorichef för kött på Bergendahls. Foto: Australian Lot Feeders Association.

– Det kommer säkert finnas mer saker som folk kommer att ha åsikter om. Det här tycker jag personligen blir delvis ett sakfel. Det blir att vi lyfter det och sänker det svenska, säger Tobias.

– Vi får titta på om vi ska sätta 75 procent eller 100 procent på båda. Men jag tycker ändå att de ska vara likvärdiga med det svenska och inte bättre. Även om de har större beten.

 

Fakta: City Gross kvalitetsmärkning kött

Djurhållning:

Bedöms utifrån dessa tre kriterierna:

- ”Vistelse” bedöms i allt från hur djuren bor och i vilken grad de får vistas utomhus till en i övrigt human miljö.

- ”Antibiotika” poängsätts efter hur mycket, varför och vilken typ av antibiotika som används.

- ”Inför slakt” följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer om hur djuren transporteras till slakt, hur de bedövas och i vilken miljö djuret tas omhand vid slakttillfället.

Miljöpåverkan:

-”Växthusgas” bedömer djurets påverkan på miljön under sin levnadstid utifrån dess art och inte ras. Så en ko, oavsett ras, får alltid sämre betyg än ett lamm.

- ”Foder” poängsätts efter vilken sorts foder och vad det innehåller så som sojabaserat, GMO-fritt foder eller naturbete.

- ”Transporter” är uppdelat i lastbils-, båt eller flygplanstransport tillsammans med transportsträckan.

Mörhet:

De olika delarna på djuret har varierande mörhetsgrad och tillagningstid tack vare köttets struktur. Cirkeln är en bedömning som köttmästare och kockar på City Gross arbetat fram. Titta på cirkeln och styckschemat som beskriver var på djuret detaljen sitter så får du en vägledning om hur lång tillagningstid du behöver. Ju mörare kött desto bättre och mer ifylld cirkel.

Butiksstyckat:

Allt City Gross färska svenska kött styckas i butiken. På etiketten i hyllan ser man vilket kött som är butiksstyckat med ett ”Ja” bredvid kvalitetsmärkningen.

 

Exempel med ryggbiffen:

Australien

Djurhållning: 100 procent (bäst)

Mörhet: 100 procent (bäst)

Miljöpåverkan:  25 procent (bra)

 

Sverige

Djurhållning: 75 procent (ännu bättre)

Mörhet:  75 procent (ännu bättre)

Miljöpåverkan: 50 procent (bättre)

 

Källa: City Gross. (Faktaunderlaget bygger på WWF:s köttguide, Livsmedelsverkets rekommendationer och dialoger med leverantörerna.)

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 15 mars 2018

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste