Precisionsjordbruket: Var står vi? Vart går vi?

Tänk så rätt men samtidigt fel Aldous Huxley hade när han skrev om framtiden, i januari 1950 på uppdrag
av the Redbook Magazine.

År 1950 spekulerade Aldous Huxley över arbetslivet år 2000. Lantbrukaren, menade han, skulle ha mobila kommandocentraler från vilka de styrde grupper av robotar på fälten. Illustration: George Englert

Huxley inledde artikeln med följande ord:

”Under de kommande femtio åren kommer mänskligheten att möta tre problem: att undvika krig, att föda och producera kläder åt över två miljarder människor samt att tillgodose alla dessa människors behov utan att göra slut på planetens ändliga resurser.”

Han såg i sin kristallkula en värld där man bara odlade mat på åkermarken. Bomull och andra fibergrödor till kläder behövdes inte längre tack vare kemiindustrins framsteg. I Huxleys framtidsbild åt människor vegetarisk mat, eller med hans ord: ”…meat production, which is fatastically wasteful of land, will be cut down…”. Han skrev att folk skulle flytta ut från de stora städerna för att finna ett bättre liv på landsbygden. Jordbruket skulle skötas av robotar som kontrolleras av lantbrukaren via mobila kommandocentraler.

Lantbruket i dag

Delar av Huxleys vision har nu redan realiserats. Men han missade också en del. Han missade att djurproduktion är en grund för naturgödsel till gagn för mullhalt och ekosystem. Han underskattade befolkningsexplosionen. Inte heller kunde han förutspå den teknikutveckling som möjliggjort precisionsjordbruket och som ökar avkastningen per hektar samtidigt som kostnader kan minskas och miljön värnas.

Per Frankelius. Foto: Carolina Wahlberg 

Verkligheten har överträffat Huxleys vision. En betydande andel av världens lantbrukare använder sig idag av data om olika fältsegment. Dessa data styr som vi vet maskiner genom körfiler för att reglera utsädesmängder, sådjup, makronäringsämnen och mikronäringsämnen. Även spridning av flyt- och fastgödsel sker alltmer enligt precisionsfilosofin. NIR-sensorer i utloppsrören kan, om de är rätt kalibrerade, ge exakta data om vilka näringsämnen och vilket organiskt material som sprids i varje sekund på fältet – precision nästan på molekylnivå.

Sommarens fältdagar kommer att fyllas med information om fungerande koncept för precisionsodling. Men låt oss i Huxleys anda fundera lite över framtiden. Vart går vi?

Kritikpunkter:

Dags att ompröva en
sanning
?

Vi har vant oss vid att skilja mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk. Men tiden är måhända kommen nu för att tona ned denna dikotomi och istället tala om tre överlappande odlingssätt: konventionellt jordbruk, ekologiskt jordbruk och precisionsjordbruk. Med hjälp av ny teknik som ökar precisionen, i kombination med agronomisk kunskap, är det möjligt att öka avkastningen, minska kostnaderna och mer värna den biologiska mångfalden.


Lantbruket kräver
robust teknik

Visionerna är många inom området ”agtech” och nya heta bolag med mer eller mindre nya lösningar  poppar upp hela tiden. Men luttrade lantbrukare vet också att ny teknik, särskilt elektronik, tendrar att ha buggar eller strula på alla möjliga och omöjliga vis. När Möre Maskiner skulle utveckla sin Vakuumtankvagn 14000L lyssnade de in åsikter från svenska lant-
brukare och drog sedan sin slutsats:
”Efter tydliga önskemål från användare har vi valt att som standard minimera dator/elektroniskt komplicerade lösningar.” Och om traktorn Ursus kan man läsa i broschyren: ”Traktorerna har ett minimum av styrelektronik för att hålla maximal driftsäkerhet, låga servicekostnader samt ett gott andrahandsvärde.”. Även robotgänget bakom Hands Free
Hectare i England valde att bygga konceptet på beprövad och enkel teknik, såsom en Isekitraktor och en gammal Sampotröska. Medskick till alla agtechbolag: Utveckling av ny teknik får inte ske på bekostnad av robusthet.

Lantbruket i morgon?

Hur kommer vi bedriva jordbruket om 20 år? En sak är säker: Inte som idag. Jag instämmer med omvärldsbevakaren Christer Svensson: Framtidens stjärnteknologi formas i gränslandet mellan digitaltekniken, robotiken, den artificiella intelligensen och sensorerna.

I fältmaskinerna kommer mer digitalteknik att nyttjas för att i realtid hantera stora datamängder och styra precisionsmekanik. Vad gäller robotik har företag som Kubota, CNH, AGCO och John Deere redan lanserat robottraktorer. Lika viktig är den robotisering som kommer att ske inom ramen för olika jord- bruksredskap.

Artificiell intelligens används redan för att analysera drönarbilder i syfte att detektera potatisbladmögel. Det används också för att förutspå skördar. När bolag som IBM går ”all in” i jordbruket sker framsteg av stora mått.

Sensorerna utvecklas ständigt. Redan har grupper av mikrosatelliter börjat användas, genom företag som Planet. Men också drönar-, maskin- och markbaserade sensorer kommer att få ökad spridning. När priset på hyperspektrala sensorer blir lägre kommer vi se en ny nivå inom precisionsjordbruket.Men som sagt: Kombinationen av områdena är nyckeln. Det inkluderar kombinationer av datakällor. Företaget CyStellar har nyligen gjort succé i London med sina tjänster som bygger på att kombinera satellitdata, drönardata och marksensordata.

I framtiden kommer vi att optimera jordbruket planta för planta. Agrifac är ett tecken i tiden. Tidigare i år lanserade de en växtskyddsspruta där 3D-kameror frampå rampen identifierar enskilda ogräs och sedan styr enskilda munstycken. Artificiell intelligens används för att tolka bilderna och översätta dem till styrfiler i realtid.

Precisionsjordbrukets utveckling handlar också om vad som finns under markytan. Redan har exempelvis SoilCare i Nederländerna distribuerat delar av sina labbtjänster så att lantbrukare själva kan analysera sin jord.
Brittiska Soyl har genomfört jordartskartering på stora arealer. Vi lär se mer av detta framgent.

Lika viktigt som geografisk precision kommer timing att vara – eller ”nowcasting”. När slår vi fast att jorden reder sig? Vilken dag bör sådden ske? När anländer de första bladlössen? När kommer regnet vid Östra Husby? Vilken dag är det dags för skörd? Nya metoder för “farm management” som inkluderar hög precision i prognoser av olika slag kommer att utvecklas. Svar på frågor av typen “Hur stor skörd kommer jag få i augusti?”  kommer bli guld värda, då de t.ex. kan användas för att förhandla fram bättre affärer med kunder.

Framtidens precisionsjordbruk handlar om analys och insatser planta för planta och timme för timme. Patrullerande drönare, mer frekvent uppdaterade satellitbilder och marksensorer kommer att bli vardagsmat. Genom blockkedjor och annan teknik kan också konsumenter härleda hela produktionskedjan med hög precision. Vi har ännu bara sett precisionsjordbrukets gryning.

Per Frankelius

Linköpings universitet

 

Artikeln publicerades tisdag den 26 juni 2018

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste