Lägsta skörden på över 25 år

Lantmännens skördeprognos visar på totalt 4,2 miljoner ton för den svenska skörden 2018, den lägsta siffran sedan 1992. Skördetappet är orsakat av låg andel höstvete och avkastningsminskningar till följd av den extrema värmen och torkan under maj och juni.

Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen.
Foto: Lantmännen

Lantmännens skördeprognos för spannmål, oljeväxter och trindsäd uppgår till 4,2 miljoner ton

för skörden 2018. Denna siffra kan jämföras med fjolårets skörd på 6,5 miljoner ton och femårssnittet på 6,2 miljoner ton. Lantmännens prognos för skördeutfallet är baserat på Jordbruksverkets arealuppgifter kombinerat med egna uppskattningar av avkastningen på länsnivå.

- Vår egna prognos för årets skörd har reviderats tre gånger under sommaren med lägre produktion för var prognos på grund av väderförhållandena har hållit i sig, berättar Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen.

Extrema förhållanden

Odlingsåret 2018 har varit exceptionellt. Den blöta hösten 2017 medförde att det höstsåddes 25 procent mindre höstvetearealer än föregående år. Följt av en extremt varm och torr vår/sommar i hela landet.

Alla spannmålsområden i Sverige är i princip lika drabbade av det varma och torra vädret.

- Vi kan se några områden kring Mälardalen och Örebro som har klarat sig bättre tack vare mer regn, säger Mikael Jeppsson. Men årets regn och åskskurar har varit väldigt lokala, det kan skilja extremt mycket i nederbördsmängd inom våra odlingsområden.

Vårsäden hårdast drabbad

- Höstvetet ser ut att ha klarat sig bättre än vårsäden, säger Mikael. Vetet har haft möjlighet att bestocka sig i höstas och har haft nytta av sitt större rotsystem medan vårssäden har fått kämpa, på vissa fält har den knappt kommit upp på grund av vattenbrist.

Det är inte bara bristen på nederbörd som har skadat årets spannmålsskörd.

- Ser vi tillbaka så fick vi inte särskilt mycket regn under fjolårets odlingssäsong heller, konstaterar Mikael. Men det som skiljer åren åt är värmen som vi har haft i år, redan i maj hade vi temperaturer på 25-30 grader.

Sverige blir veteimportör

Sverige kommer i år att bli en nettoimportör av vete istället för som normalt vara en

Sverige kommer i år att bli en importör av vete istället för som normalt exportera. I kombination med stigande pris i EU ger det utrymme för prisuppgångar.
Foto: Carolina Wahlberg

nettoexportör. Istället för att fraktkostnaden drar ner det svenska priset  när vi är exporterar vete så bidrar den nu till en högre prisnivå i Sverige.

- De svenska vetepriserna får ett extra lyft av att vi går från att vara exportör till att bli importör, säger Mikael Jeppsson. I grunden handlar detta om Sveriges livsmedelsförsörjning. I år kommer vi inte klara av att vara självförsörjande på basvaran spannmål.

 

Minskad skörd i EU

- Sverige är inte ensamma om att ha drabbats av torkan, våra grannar runt Östersjön har haft liknande väder som vi, även om Sverige är hårdast drabbat enligt vår bedömning, säger Mikael Jeppson.

Lantmännen räknar med området kring Östersjön som brukar ha en spannmålsskörd på 65 miljoner ton i år kommer att få 7-8 miljoner ton lägre än normalt.

- I EU har utsikterna för Frankrikes skörd tidigare sett bra ut, men har nyligen reviderats ner på grund av för mycket regndagar. Med mindre skörd i norra Europa och sämre än förväntat i Frankrike kan EU:s spannmålspriser dras upp, säger Mikael.

Kvalitets- och volymproblem

‒ Risken är stor att vi inte kommer att kunna leverera efterfrågade volymer, och heller inte av rätt kvalitet, då vi ser en risk för större kvalitetsproblem än normalt, säger Mikael Jeppsson.

Kvaliteten på kvarnvetet ser i nuläget ut att präglas av låga rymdvikter och höga proteinhalter.

- Kvarnarna kan ha nytta av de högre proteinhalterna men drabbas av ett lägre mjölutbyte på grund av de lägre rymdvikterna, säger Mikael.

För maltkornet ser det bekymmersamt ut med en lägre avkastning som kommer att göra det svårt för många att klara mälteriernas proteingränserna.

- I den kommande marknadssituationen får man både se till vad som efterfrågas och vad som finns på marknaden. Finns det inte den vara som mälterierna önskar kan de komma att justera sina kvalitetsparametrar för att passa utbudet, konstaterar Mikael.

Fodermarknad i balans

Enligt Lantmännens prognos ser det ut som att den svenska marknaden för foderspannmål kommer att vara i balans. Exporten av havre och maltkorn kommer i år att stanna i landet.

- Vi ser inga stora underskött för foderspannmål i Sverige, säger Mikael Jeppson. Men vi har regionala skillnader som till exempel överskott i Mälardalen och underskott i Halland.

- Normalt sett exporterar Sverige 200 000 ton havre och 400 000 ton maltkorn, säger Mikael. Och trots att den vårsådda arealen ökat med 15 procent i år kommer den exporten i det närmaste att försvinna.

Odlingskontrakt

Har man tecknat spannmålskontrakt med Lantmännen så ska man leverera 90-100 procent av kvantiteten på ett fastpriskontrakt och 70-100 procent på ett pool-kontrakt.

- Utifrån det vi har kontrakterat in av spannmål har vi också sålt vidare till kunder, säger Mikael Jeppsson. Vilket innebär att kontrakten behöver lösas.

Om inte lantbrukaren kan leverera avtalad volym får han komplettera kontraktet med att köpa tillbaka den saknade volymen. Kan volymen levereras men inte rätt kvalitet, så får lantbrukaren betala skillnaden mellan till exempel malt- och foderkorn.

Lantmännen har i år tagit bort avgiften på 10 öre per kilo om man inte kan leverera avtalad kvalitet, men man får ett prisavdrag motsvarande prisskillnaden mellan malt- och foderkorn.

- Ändrar mälterierna sina krav på maltkornet ändras givetvis vi även kraven för lantbrukarens vara, säger Mikael. Besluten kring våra spannmålskontrakt som vi har nu är utifrån är utifrån nuvarande situation. Vi har i år en kontinuerlig dialog med styrelsen om läget förändras så att villkoren kan ses över, skörden är ju inte inne i lagren än.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 16 juli 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste