Staffan Danielsson (C) lämnar riksdagen

Efter att ha petats ner på listan lämnar nu Staffan Danielsson (C) från Linköping sitt uppdrag som riksdagsledamot efter 13 år.

Staffan Danielsson (C) tror på Annie Lööf som statsminister efter årets val. Foto: Riksdagen.

Enligt Staffan Danielsson själv hade han gärna fortsatt i riksdagen, men i år räckte inte rösterna till för att han skulle få behålla sin plats. SVT Nyheter Öst skriver i dag om Staffans långa karriär inom både politiken och jordbrukssektorn.

Politiskt engagerad

Sedan 70-talet har Staffan varit engagerad i politiken och under 90-talet var han LRF:s ordförande i Östergötland. Efter åtta år blev han sedan ledamot i LRF:s rikssförbundsstyrelse fram till 2004.

– Jag är 71 år men mitt politiska intresse är obrutet så jag kommer att vara aktiv i Linköpingspolitiken, jag kommer att vara aktiv på sociala medier. Jag har varit en av riksdagens mest transparenta ledamöter och jag gillar dialog med medborgarna, säger Staffan till SVT.

Blev kritiserad

År 2012 kritiserades Danielsson, då han i strid mot sitt parti, argumenterade för en stramare flyktingpolitik i Sverige.

– Jag fick mycket kritik, men utvecklingen har ju givit mig rätt – inte helt och fullt inom mitt eget parti, även om vi står mycket närmare varandra i dag. Men jag sade det vid fel tidpunkt och då kan man antingen säga att jag visat civilkurage eller så kan man säga att jag varit illojal mot partiledningen. Jag har respekt för att partiledningen ser det på det senare sättet, det hade kanske jag gjort som partiledare också.

Efter valet

Staffan Danielsson vill helst se en alliansregering efter årets val eller en blocköverskridande mittenuppgörelse med Annie Lööf som statsminister.

– Om alternativet för Socialdemokraterna är en M-KD-regering så tror jag det är möjligt, säger han.

Medverkat aktivt

Under många år har Staffan Danielsson även varit aktiv som både debattör och röst i Jordbruksaktuellt. Här hittar du några av artiklarna där han medverkat:

Vill att Bucht ska hjälpa lantbrukarna

Spilld mjölk i riksdagen

DEBATT – Är utländsk ekomat bättre än ”vanlig svensk

DEBATT - Måttet är rågat, Anders Borg!

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 september 2018

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera