Så kan svenskt kött räddas

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas. 

 

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna. 

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter. 

Elof Nilsson, vice ordförande i Svenska Fåravelsförbundet är orolig för att branschen ska få en stor tillbakagång om inget görs. Foto: Elof Nilsson

Kännbar höst

De ökade foder- och strökostnaderna som följer efter den torra sommaren kommer innebära en likviditetskris inom branschen som kommer vara påtaglig i höst. Exempelvis ökar kostnaderna för en grisproducent för strö och foder mellan 4 - 5 kronor per kilo räknat djurets slaktvikt. En nötköttsproducent får en merkostnad på omkring 9 – 15 kr per kilo slaktvikt och en lammproducent på mellan 12 - 26 per kilo. 

– Behöver man exempelvis slakta många dikor till följd av foderbristen så tar det många år att komma igen. Det är lång omloppstid inom nötköttsbranschen och tar lång tid att föda upp en ko. Det finns en risk att ko-antalet minskar om folk väljer att avveckla för att det är dålig lönsamhet. Det vore synd om vi skulle tappa nu när vi kommit en bra bit med att öka lönsamheten för nöt och konsumenterna efterfrågar allt mer svenskt kött, säger Jan. 

Jan Forsell ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter finns det en risk att antalet kor minskar i Sverige efter årets kris. Foto: Carolina Wahlberg

Olika förutsättningar

För grisproducenter ser läget lite annorlunda ut. 

– För oss handlar det om rätt mycket extra i ökade foderkostnader per gris och de pengarna måste komma från handeln i slutändan. Det tar sex månader att föda upp en gris och de går heller inte att släppa på bete så som andra djurslag. Vi kommer att leva med det högre priset på foder under en längre tid, till skillnad från nöt- och mjölk där en stor del av nytt foder tar vid redan i april/maj när betessäsongen drar igång. Huvudfödan är ju spannmål och det är just där vi ser de ökade kostnaderna. Det slår på hela livscykeln på grisen, säger Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare. 

Enligt Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare kommer de högre foderpriserna drabba grisproducenter under en längre tid framöver. 
Foto: Emma Sonesson

Oroande utveckling

Ett annat djurslag som drabbats av ökade foderkostnader är får. Både inom Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna oroar man sig för en tillbakagång för lammkött på marknaden framöver. 

–Produktionerna har alldeles för dålig lönsamhet. De senaste åren har man lyckats lyfta det svenska värdet på nötkött och ökat lönsamheten, men lamm har inte hängt med i den utvecklingen. Vi är inte lika stora som producenter, men samtidigt är det många inom branschen som vill expandera och vi vet att sju av tio konsumenter skulle föredra att köpa svenskt lammkött. Men årets torka har lett till att fodret blir mycket dyrare och att spannmålspriset nästan mer än fördubblats i vissa fall. En del ser det som en överkomlig svacka och andra väljer att lägga ner sina verksamheter. Men höjde man lönsamheten genom att höja priset en aning skulle nog fler våga satsa och vara villiga att expandera, säger Elof Nilsson, vice ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Han får medhåll av Tomas Olsson, ordförande i Lammproducenterna. Enligt honom är det viktigt att se över marknadspriset. 

Tomas Olsson, ordförande i Lammproducenterna har Sverige en stor potential att öka vår självförsörjandegrad på lammkött om lönsamheten för producenterna blev bättre.Foto: Carolina Wahlberg

– Att höja priset skulle få folk att våga satsa, men vi ser ju en sänkning av marknadspriset vecka för vecka. Att man inte lyckas hålla priserna uppe efter den här situationen, det förvånar mig och det gör mig frustrerad. Det är extra tungt för fårnäringen och vi har haft det tungt under en längre period om man jämför med andra djurslag där man haft prisökningar. Jag är bekymrad och rädd över att många drar ner nu eller slutar. Idag har Sverige en låg självförsörjningsgrad på lamm, men vi har en stor potential att öka och lammkött är en råvara som många uppskattar. Just nu under hösten när det är högsäsong för lamm sänks ju också priset ytterligare, säger Tomas. 

De ökade kostnaderna riskerar att stå ut den svenska köttproduktionen. Men merkostnaderna som drabbar den enskilda bonden skulle kunna konsumeras genom att istället höja priset på köttet. Prisökningen skulle ungefär motsvara ungefär 1,5o kronor per fläskkotlett, 3,50 per ryggbiff och 5,50 per lamm­ytterfilé.
 

Detta behövs: 

  • Ökad lönsamhet i hela värdekedjan med bättre betalning till bonden som kan kompensera för ökade foderkostnader
  • En långsiktig ökad efterfrågan av svenskt kött som skapar konkurrenskraft hos de svenska gårdarna
  • Ökad andel svenskt kött i offentlig upphandling
  • Frivillig ursprungsmärkning på restaurang för att möjliggöra aktiva val av svenskt kött
  • Förenklade regler och förutsättningar från myndigheter

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 28 september 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste