Lukten av pengar

Jag hade egentligen inte tänkt att nämna torkan. Det vänds och vrids på de problem som skapats och vad lösningen kan tänkas vara. Ämnet borde vara uttömt. 
Samtidigt har sommaren blottat hur sårbart svenskt lantbruk är för oförutsedda händelser och man måste därför fråga sig hur robusta våra företag är när det osannolika händer? Vilken förmåga har vi som företag och företagsledare att hantera risk och osäkerhet? Och räcker lönsamheten?

Till att börja med kan vi konstatera att de svenska lantbruksföretagen på sektornivå har en svag lönsamhetsutveckling och kraftigt ökad skuldsättning. Detta gäller de senaste 30 åren och går att följa i sektorkalkylen från Jordbruksverket. Stark strukturomvandling och låga räntor är faktorer som påverkat och möjliggjort utvecklingen. Jordbrukspolitik och rådgivning har haft ett starkt fokus på att ta vara på teknisk utveckling och stordriftsfördelar. Målet var från början att jordbruket skulle producera billiga livsmedel och ge jordbrukaren en rimlig inkomstutveckling. Nu handlar det mest om att skapa konkurrenskraft i en marknad som sker alltmer på världsmarknadens villkor. Man kan fråga sig hur vi lyckats med den ekvationen? 

På företagsnivå kan man konstatera att det finns en enorm spridning i lönsamhet mellan olika företag. Det gäller både totalt sett och mellan företag i samma bransch. Andra intäktskällor har också blivit allt viktigare i många företag. Det gör det allt svårare att prata och beskriva svenska lantbruksföretag i generella termer. Och allt viktigare att göra analysen på det enskilda företaget. Vad är målet med företaget? Hur ser lönsamhet och kassaflöde ut? Hur stämmer det med målet? Räcker pengarna?

Man kan konstatera att lönsamheten i många lantbruksföretag är alltför låg för att långsiktigt klara måluppfyllelsen på lång sikt. Andra intäkter och ökad skuldsättning är en kortsiktig lösning som fungerar om man vet vad man sysslar med. 

Annars är det mycket fokus på att växa. Lantbrukare uppmuntras att utveckla sina företag med nya verksamheter och att växa i det traditionella. Inget av detta ger automatiskt bättre lönsamhet. Det ger nya möjligheter men ökar också riskerna och sårbarheten. I alla fall om det innebär att man tummar på lönsamhetskravet. 

Att inte konsekvent arbeta för en lönsamhetsnivå i nivå med målsättningen sänker företagets förmåga att stå emot oförutsedda händelser. Det minskar också förmågan att finansiera utvecklingen av företaget. Sist, men inte minst, så påverkar lönsamheten valmöjligheterna i samband med generationsskifte.

Lönsamma företag kan bygga upp kapital och amortera skulder och kanske investera för framtiden. Det gör ett framtida skifte lättare. Så glöm inte att tänka lönsamhet i det egna företaget. Det kommer att behövas för att lyfta verksamheten mot nya höjder efter sommaren 2018.

Per Hansson
Verksamhetsledare vid Kompetenscenter Företagsledning, SLU