Nytt avelssamarbete i Danmark

Det svenska företaget Westlamm Dorper har sedan 2016 ett exportsamarbete med nordens största slaktlammsproducent Storålam i Danmark. Nu ska samarbetet utvecklas för att öka intresset för dorper som ras i Danmark.

 

I början av december exporterades 15 tackor och två baggar från Westlamm Dorper till en gård i Danmark. Djuren ska lägga grunden för Peter Heléns och Lisette Fritzons nya affärsidé att marknadsföra dorper som ras i Danmark. Foto: Privat


Sedan 2010 driver Lisette Fritzon Westlamm Dorper tillsammans med sin man Daniel Sundberg på en gård utanför Falköping. De drev lantbruk även innan dess, men för åtta år sedan fick de som en av Sveriges första gårdar möjlighet att köpa en renrasig dorperbagge. 

– Det var först när vi fick den första renrasiga baggen som vi insåg att dorper nedärver egenskaper redan i första ledet. Det är så häftigt! Vi märkte att lammen med dorper som pappa var mycket livligare och spänstigare, säger Lisette Fritzon.

Inför en livdjursexport ordnar gårdens veterinär med ett traces-dokument för alla djur som ska exporteras, blodprov tas på baggarna och sedan slutbesiktar veterinär Signe Tollig djuren innan transporten sker.
 Foto: Privat

Renrasig besättning

Det blev en omstart på lamm­produktionen på gården och Lisette kände att avel med dorper var något som de ville jobba vidare med. Men i och med att rasen fortfarande var så ovanlig i Sverige var det inte lätt att få tag i dorpertackor, utan det fick bli korsningar. Först 2012 kunde de köpa sina två första renrasiga tackor. 

– I höstas fasade vi ut de sista korsningsdjuren. Så nu har vi en renrasig besättning och inriktningen är att ta fram fina avelsdjur, säger Lisette. 

– De är en easy care ras. De är goda mödrar, får lamm som föds väldigt pigga och de diar inom några minuter. Tanken är också att djuret ska fälla sin päls, så att man inte behöver klippa i någon större utsträckning, säger Lisette. Foto: Privat

Filial i danmark

År 2016 började företaget att exportera renrasiga baggar till Storålam i Danmark. Förmannen på gården är Peter Helén som Lisette känt sedan flera år, då de tidigare jobbat ihop på en mjölkgård. Nu ska deras samarbete öka. Tillsammans kommer de nämligen att starta en filial i Danmark på en gård som kommer att skötas av Peter. 

– Tanken är att vi ska promota dorper som ras. Genom att ha djur på plats i Danmark kan de som är intresserade av att köpa komma och se djuren på plats, säger Lisette.

I början av december skedde djurtransporten från Sverige till Danmark. Till en början kommer det att finnas 15 tackor och två avelsbaggar på gården. 

Hur gillar danskarna dorper?

– Peter säger att intresset är stort. Men eftersom det är en ny ras är en del lite avvaktande. Storålam är en föregångare, så många väntar och ser hur det går för dem. Fast många är nyfikna och kommer på studiebesök. Dorperkorsningarna blir väldigt bra. Särskilt ett sådant här år med torka är det just de som har gått bäst. Rasen kommer ursprungligen från Sydafrika så de är avlade för att klara ett torrt och tufft klimat. 

Att Storålam som har flera tusen lamm tagit in rasen tycker Lisette är väldigt positivt, då de funkar som en bra referens som kan visa på rasens egenskaper. 

– Det är en fantastisk möjlighet och jättespännande att ha det här samarbetet, säger Lisette. 

Första gången som Westlamm Dorper exporterade djur till Danmark var i november 2016. Det var tre baggar till Storålam, vilket var Danmarks första dorperbaggar. Efter det har de även exporterat djur till Finland och Estland. I den senaste omgången gick fyra baggar till Storålam och 17 till det nya livdjursprojektet. Foto: Privat

Fler överlevande lamm

Från Storålam sker ingen livdjursförsäljning utan där fokuserar man endast på slaktlamm. På gården har de just nu 1 600–1 700 lammade tackor, men de vill öka upp ännu mer. 

Anledningen till att de ville ta in dorper från första början var att djuren på gården lammar ute. I och med att varje grupp innehåller 500–600 tackor är det svårt att hålla koll på alla lamm, så en del tas av räv och korp. Därför är det väldigt viktigt att få fler överlevande lamm. Och då passar det bra med dorper som ras, menar Lisette. 

– De får pigga lamm som snabbt kommer upp på benen och kan följa mamman som har goda moders­egenskaper. 

Rasen är även en bra grovfoderomvandlare, något som är bra då man i Danmark får betalt per kilo och inte efter samma klassningssystem som Sverige. 

– Att få fler överlevande lamm, som kommer iväg i tid till slakt, med lite bättre slaktvikter är konceptet som vi kör med Storålam. 

Peter Helén är förman på Storålam, Nordens största slaktlammsproduktion. Dorper lämpar sig bra för slaktlammsproduktion, så när Peter fick reda på att Westlamm Dorper kunde exportera rasen, efter att Sverige blivit scrapiefritt i september 2016 hängde han på låset för att köpa livdjur. Foto: Privat

Fäller pälsen

Andra fördelar med dorper som ras är att de ska fälla all sin päls. Därför gäller det att avla på de djuren som fäller bäst. Men eftersom att djurrasen är väldigt liten i Sverige har Westlamm Dorper inte kunnat selektera hundra procent på det ännu, men det är målet. 

Rasen har också ett marmorerat och milt kött, som premieras och marknadsförs stort i till exempel Australien där rasen är stor. 

– Det tilltalar även de som traditionellt inte gillar lamm, eftersom att det är så milt i smaken. 

Vad är nästa steg?

– Först ska vi nu etablera gruppen och sedan se till att det kommer ett jämt flöde av nytt blod och nya djur som förstärker genpoolen i Danmark. Vi har även planer på att besöka stora jordbrukmässor och promota rasen tillsammans med Peter, säger Lisette. 
 

Westlamm Dorper

Ägare: Lisette Fritzon och Daniel Sundberg

Var: Mitt i Västergötland, strax utanför Falköping

Aktuellt: Nytt exportsamarbete med Peter Helén i Danmark, där man ska bygga upp en livsdjursbesättning och öka intresset för dorper som ras. 

Produktion: Avel och livdjursförsäljning av rasen dorper. På den egna gården finns en besättning med ett 60-tal renrasiga djur. 

Gården är en av få i Sverige som riktat in sig på en genotypad besättning. Det innebär att de analyserar djuren för att se om de har viss genuppsättning som betyder att de är scrapie-resistenta. Då kallas djuren för G1. Scrapie finns inte i Sverige, så det är inte viktigt för de svenska köparna. Men utomlands är sjukdomen stor och därför är detta en viktig faktor för att kunna exportera livdjur.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 23 december 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste