Samtal om framtidens teknik
I början av december anordnade KSLA:s teknikkommitté en workshop på temat framtidens teknik inom jord- och skogsbruk.
Under förmiddagen genomfördes ett par föredrag som skulle inspirera deltagarna till vidare diskussioner i grupp under eftermiddagen.
Bland annat pratade Magnus Karlberg som är professor på Luleås tekniska universitet, om smart skogsbruk och nya projekt kring teknik och självkörande skogsmaskiner. Enligt honom kan automation användas för att möta flertalet viktiga utmaningar inom skogsbruk.
Fördelar och nackdelar
Peter Borring, LRF:s ordförande i Östergötland, berättade om sina egna erfarenheter av precisionsjordbruk på sin gård på 200 hektar. Även om han beskriver sig som en tekniknörd och han ser att det finns tydliga miljöfördelar så ser han även en del utmaningar inom precisionsjordbruket, bland annat på kostnadssidan.
– De tuffaste problemen är att vi är beroende av leverantörerna och vilka de samarbetar med. Om jag har en färg på traktorn säger de att du måste ha den och den grejen. Vi har inte tillräckligt med rådgivare som är fristående och som för en berättigad kostnad kan ge oss rådet vilket verktyg som passar till vilken traktor, sa Peter.
Han har själv investerat i GPS och autostyrning.
– Var det ett berättigat köp? Knappast om jag ska räkna med tio års avskrivningstid. Men jag är 42 år nu och förhoppningsvis kan jag jobba minst 25 år till. Så GPS:en kommer förhoppningsvis att ta mig halvvägs till pensionen åtminstone.
Grunden är viktig
Även om det kommer mycket ny teknik, får man aldrig glömma grunderna, menade Peter.
Vilket bland annat fick medhåll från Crister Stark på Väderstad:
– Även den bästa hammaren behöver ha en bra snickare, sa han.
Ny mekanik
Under gruppdiskussionerna togs bland annat frågan om behov av teknisk utveckling inom andra teknikområden som mekanik, materiallära och energieffektivitet upp.
Ola Lindroos från SLU i Umeå är ansvarig i projektet Auto2 som ska titta på vad som är framtidens maskiner inom skog. Ett projekt som startar i mars. Han menar att man behöver gå tillbaka till mekaniken om man ska ta fram autonoma maskiner.
– Det är helt meningslöst att göra dem exakt så som de ser ut i dagsläget. De måste designas om för att kunna ta fördel av de möjligheter som finns. De kan funka på andra sätt och man kan tänka nytt, sa Ola.
Variabla givor
Att med ny teknik kunna ge variabel giva är det som är mest intressant tyckte Lars Askling på Gothia Redskap. Mats Tykesson höll med om att det är grunden. Variabla givor inom skogsbruket är också intressant, menade Ola.
– Vi börjar få jättemycket information om hur markstrukturen ser ut. Drönare kan ge massa ny information som vi inte har tänkt på att vi behöver. Men vad ska vi göra med den? Träden blir inte bättre avverkade på grund av det. Man måste göra någonting med den där informationen. När man kan justera givor, det är då man kan få användning av det, sa Ola.
Brygga försvinner
Utmaningen med arbetskraft och utbildning kom också upp.
– I hela Europa försvinner lantbrukstekniken från universitetsutbildningen. Det tror jag är en fara. Det är den kompetensen om hur vi kan tillämpa tekniken i lantbruket eller skogsbruket som försvinner, sa Kenneth Alness, KSLA.
På tal om utbildning lyftes projektet med simulatorer på naturbruksskolor i Västra Götalandsregionen som ett väldigt bra sätt för alla elever att lära sig ny teknik på ett bra och effektivt sätt.
Integrerad teknik
En av frågeställningarna handlade om framtiden.
– Om vi går tillbaka 50 år i tiden så var en del av de tekniker vi ser i dag helt otänkbara hos folk vid den tidpunkten. Till exempel Iphones appar. Kanske kommer vi i framtiden kunna hantera vädret, inte bara kolla på det, spekulerade Per Frankelius, från Linköpings universitet.
Det viktiga är att den nya tekniken som kommer integreras, så att användarna vet hur man ska använda den för att få bästa resultat, var i stort den övergripande kontentan av dagen.