Att ta igen förlorade marginaler

Jordbruksverket kom nyligen med en prognos för 2018 för jordbrukssektorn. Den visar att resultatet till företagarens inkomst sjunkit med cirka 73 procent. Det är knappt 6,5 miljarder kronor. Visserligen var 2017 bra men trenden de senaste 20 åren visar en tråkig utveckling. Om man tar med en beräknad ägarlön med skatter i kalkylen är det bara två år av 18 år som företagen går med vinst. 

 

Foto: Marianne Persson

I nästa fas måste företagarna ta igen förlorade marginaler. Men vi behöver lite siffror för att förstå vad som är stort och smått. Hjälper det med ökad omsättning? Inte mycket. Statistik från Jordbruksverket visar att från år 2000 till 2017 ökade omsättningen i lantbruket med 26,7 miljarder, men företagens samlade resultat till företagarinkomst ökade endast med 2,7 miljarder. Tar vi sedan bort en beräknad ägarlön och skatt på den för att räkna ut verklig vinst eller förlust under samma period, så är snittförlusten -2,4 procent. Samtidigt anger SCB att snittvinsten i övrigt näringsliv samma period är cirka +sju procent. 

Men hur ska vi då få till detta? Lantbruk och trädgård har stort behov av att öka marginalerna för att kunna hantera ökande risker i form av klimat- och marknadssvängningar, öka investeringarna och få en hållbar tillväxt. Och ett vinstkraftigt företagande kan öka attraktionskraften till näringen.

Om vi ska få ett ekonomiskt hållbart lantbruk måste vinstmarginalen öka till mellan + 10 procent och + 20 procent. Det betyder att marginalerna skulle behöva öka med 8-14 miljarder kr/år, tork­året exkluderat. Men det ter sig mycket svårt att genom att enbart effektivisera produktionen lyckas med det. Enda säkra vägen är att höja priserna, något som andra branscher är mycket duktiga på. Men för att lyckas med det måste man ha marknadskunnande, vilket tyvärr är den svagaste grenen i lantbruksföretagandet. Man har lämnat över det till förädlingsindustrin. Men om man i stort bara får betalt med världsmarknadspriser så har man inte lyckats med det. Det i sig är absurt då svenska produkters kvalitet och hållbarhet ligger på en helt annan nivå än övrig världsmarknad. Ännu mer oförståeligt är det då kooperationen i Sverige anses som en av världens starkaste. Samtidigt är handeln också erkänt skicklig på att ta ut goda marginaler. 

Är detta bara en klagosång? Att ropa på högre priser har ju alltid varit en ”quick fix”. Men jag tror att problemet är ett fundamentalt feltänk som bygger på svag kunskap i marknad och marknadsföring. Lantbrukarna måste våga ta mer betalt för sina produkter, dels i styrelserummen i den egna ägda förädlingsindustrin, och dels som ny aktör på marknaden med många innovativa marknadslösningar. Men för att kunna göra detta så behövs det mer kunskap och färdigheter. Där finns ett gigantiskt behov av kompetensutveckling. Och jag tror att detta arbete kan lyckas då det finns en mångfald av lösningar som kan möta en mångfald av kunders olika önskemål och behov. Så nu börjar jakten på ökade marginaler! Kanske lantbruket och trädgård äntligen kan få betalt för sina produkters rätta värde. 

 

Ove Karlsson
Stf. Verksamhetsledare Kompetenscentrum
Företagsledning SLU

Artikeln publicerades onsdag den 09 januari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste