Förslag om fördelning av torkstöd dras tillbaka

Jordbruksverket har tidigare föreslagit att återstående 760 miljoner i torkstöd ska fördelas med utgångspunkt i företagens dieselförbrukning. Men nu dras förslaget tillbaka.

Torkstöden 2019 kommer mest troligt inte att baseras på dieselförbrukning, så som Jordbruksverket tidigare föreslagit. Foto: Mostphots

Svenska lantbruksföretag har blivit lovade 760 miljoner kronor i stöd, som ska betalas ut under 2019, till följd av torkan sommaren 2018. På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket tidigare under hösten tagit fram två förslag för hur pengarna bör fördelas.

Kritik från flera håll

Förslaget som myndigheten förespråkade gick ut på att pengarna skulle fördelas efter hur mycket diesel företagen förbrukat. Ett av motiven var att Skatteverket skulle kunna administrera stödet, och att utbetalning därmed skulle kunna ske snabbt och smidigt, men förslaget fick kritik från flera håll.

Dras tillbaka

Nu meddelar Jordbruksverket att förslaget dras tillbaka. Dels innehåller statsbudgeten en höjd återbetalning av dieselskatt, vilket gör att man inte kan lägga även krisstödet som återbetalning, eftersom det totalt skulle bli mer återbetalning än vad skatten är. I och med att stödet då inte kan utformas som en återbetalning av skatt, faller idén om att Skatteverket skulle kunna administrera det hela. Dessutom bedömer Jordbruksverket att administrationen skulle bli för omfattande för myndigheten själv att lösa.

Nytt förslag

Jordbruksverket avser att lägga fram ett nytt förslag under slutet av januari, baserat på det andra alternativet som de tog fram under hösten. Det reviderade förslaget kommer att innehålla en kombination av djur- och arealbaserat stöd, skriver verket på sin hemsida.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 21 december 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera