Gått till botten med metanet

I september, i Jordbruksaktuellt nummer 18 skrev jag ledaren ”Inga men”, om svenska kornas oskuld som miljöbov. Den berömdes av många, men självklart fick jag den obligatoriska dosen anklagelser om att vara ”klimatförnekare”. Det sporrar såklart att få lite kritik.

Därför är det kul att läsa och kunna delge er resultatet av NASA:s nya studie av ursprunget för metanet i atmosfären, som publiceras i tidskriften Nature Communications. Det råder inget tvivel om att avgången av metan till atmosfären ökar och att det påverkar klimatet är också tämligen oomtvistat.  Däremot råder det väldigt grava missuppfattningar om orsakerna till den ökande metangasavgången till atmosfären. 

Dagligdags matas vi med att det är jordbrukets och speciellt idisslarnas fel, en beskrivning som upprörande nog inte ens vår egen bransch företrädare alltid bestrider med emfas. Många svenska politiker, myndigheter och så kallade miljöorganisationer skriver också under på svenskt jordbruks skuld. Det är pinsamt populistiskt. Absoluta merparten av klimatpåverkande gaser från svenskt jordbruk ingår i det kortsiktiga kretsloppet, där kol binds i växter och frisätts i främst koldioxid. Svenskt jordbruk är i väldigt liten grad källan för en nettoökning av klimatpåverkande koldioxidekvivalenter. Huvuddelen av de många beräkningar som gjorts, har visat att utvinning av fossila bränslen torde vara den främsta källan till ökad metangasavgång till atmosfären. Mikrobiell aktivitet i tropiska våtmarker, upptining av permafrost-torvmarker och risodlingar har anförts vara andra dominerande källor.

NASA har tagit analysen ett steg längre. De har i atmosfären mätt och genom vetenskapligt detektivarbete analyserat metanets ursprung. Idag uppskattas de årliga metangas-”utsläppen” till 550 teragram per år. De ökar med hela 25 teragram per år. NASA har spårat ökningens ursprung till att bero av: 17 teragram hänförliga till fossila bränslen och 12 teragram hänförliga till mikrobiell aktivitet i tropiska våtmarker och risodlingar. Som du ser adderar det till 29 teragram, mer än hela ökningen. Det beror på att globalt sett mindre skogsbränder och anlagda avbränningar, minskar metangasavgången till atmosfären med fyra teragram per år. 

Metangas har alltid avgått till atmosfären. Det har också alltid brutits ned och kolet i metanen har återigen bundits i organiskt material.  Ökningen av metangas i atmosfären är bekymret och är ett symptom på ett stört kretslopp. Det är väldigt värdefullt att veta källorna till ökningen för att kunna vidta åtgärder där de gör störst nytta. 

Än en gång visar sig svenskt jordbruk inklusive korna, vara tämligen oskyldigt. Vill svenska politiker och organisationer hjälpa Sveriges jordbrukare att minska de relativt små skadliga metangasutsläppen i än högre grad, så ska de hjälpa oss med energieffektivisering och omställningen till mer biobränslen. Svårare än så är det inte. Vill de minska Sveriges bidrag till ökade metangasutsläpp och även göra en global insats, så ska de stimulera ökad svensk jordbruksproduktion, av både mat och biobränslen. Det är att göra en konkret positiv insats.

Upp till bevis för den nya regeringen!
 

Stefan Ljungdahl

 

Artikeln publicerades onsdag den 16 januari 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera