Lyckad höstsådd på internationell arena

Jag är inte mycket för att älta det gamla. Gjort är liksom gjort och hänt har hänt. Därför är jag så optimistiskt inställd till vår odling 2019. Men egentligen började det ju redan i augusti 2018, mitt i bärgningen av den sämsta skörden i mannaminne. Klart man var deppig. Men man kan ju inte lägga sig ned och dö bara för att allt gick åt pipan 2018 i spåren av torkan.

Albin Gunnarson är en Jordbruks­aktuellts nya odlingskrönikörer. Foto: Emma Sonesson

Jag såg i stället tidigt möjligheterna till lyckad höstsådd. Därför sådde vi vår höstraps tidigt i augusti i snustorr jord, därför sådde vi vårt höstvete tidigt i september i snustorr jord. För ända sedan i slutet av maj hade jag trott att någon gång kommer regnet. Tron övergick i blandad skräck i slutet på juli. Kommer det där regnet nu så går ju den lilla arma skörd som finns åt pipan i alla fall. Men det kom som väl var inte och slitaget på T-shirt och arbetsshorts blev fortsatt stort. 

I stället övergick skräcken till ny tro på regn på nysådd raps och sedan på vete. Och det kom, inte för mycket, kanske lite för lite. Men vilka enormt fina höstgrödor vi fick på vår gård hösten 2018! Den skånska hönsasäden till höstveteutsäde med tusenkornvikt på 33 gram trodde jag inte skulle gro så bra. Men inget gror ju så bra som slösäd eller hönsasäd eller vad det nu kallas. 

Nu är det sex veckor kvar tills man får gödsla raps och höstvete och det börjar bli dags att dyka djupt ned i litteraturen. Jag tillhör inte de som tror på svältstrategier i frodiga veten. Kan vi nu när vi äntligen har merparten av Europas växtodlingsverktyg i verktygslådan både gasa och hålla grödan ståendes så borde det väl ändå finnas chans till en rejält god skörd på min gård. För nu liknar ju mina mellansvenska grödor sådana där västeuropeiska höstgrödor som får växa sig frodiga hela vintern. Slipper jag bara få dem helt nedbrända till brunt i februari är ju utgångsläget fantastiskt inspirerande. På mina frodiga veten tänker jag gasa och på min frodiga raps är jag övertygad om att jag skall bromsa. 

Men lösningen sitter ju inte bara i min lilla bubbla hemma på gården. Vårt jordbruk spelar på en stor internationell arena. Det är där priset kommer att sättas för skörden 2019 precis som vi i konkurrens med kollegor och oljeshejkar får priset på insatsvaror satt på en världsmarknad. En prisrörelse på den globala marknaden kommer till övervägande del att alltid vara större än vad en framtida regering kan tro sig kunna reglera en användning med skatter och avgifter. Jag tror det är en helt förlegad modell att reglera insatsvarornas användning på en nationell nivå med skatter och avgifter om man vill ha ett nationellt konkurrenskraftigt jordbruk på en global marknad. Det är ju nämligen väl känt att våra produkter skall avyttras på en marknad där grunden i priset sätts i vår omvärld på en världsmarknad och inte av oss i Sverige. 

För att våra företag skall kunna försörjas med produktionsmedel kan jag konstatera att precis som marknaden är liten för insatsvaror i Sverige är också begagnatmarknaden som köpare av lantbruksmaskiner ofta för liten för en växtodlingsgård i medelstorlek. Vi är många som slåss om bra begagnade maskiner med få driftstimmar och det kanske inte är priset det handlar om utan tillgången.

Jag upplever ibland att bra begagnade maskiner inte finns i Sverige till vår storlek på gård, därför har jag lärt mig att på främmande språk även söka objekt i vår omvärld och det har gått bra. Visst kan det muttras lite hos den lokala maskinhandlaren men precis som den avyttrar våra begagnade maskiner i öster måste vi bli bättre på att finna billiga maskiner utomlands till Sverige. Därför håller jag för stunden stenkoll på brittiska pund. Kanske att pundet rasar vid en hård Brexit och då kan chansen dyka upp för oss i Sverige att göra ett klipp med en annars svag krona. Nu står inte en stor maskinvestering för dörren hos oss, kanske blir det bara en ny oljerock att skydda sig med när regn och rusk kommer en dag. 

Albin Gunnarson

 

Fakta: Albin Gunnarson 

Gård
: Boberg Västergård, Fornåsa, Östergötland

Verksamhet: Utsädesodling, skog och vindkraft

Areal: 235 ha, höstvete, höstraps, maltkorn, durumvete, lin, rödklöver och ängssvingel

Fokus den närmsta tiden: Förbättra likviditeten efter ett tufft 2018

Största utmaningen inför 2019: Personalfrågan, att ersätta en långvarigt anställd som valt att fokusera på egna gården

 

Artikeln publicerades fredag den 18 januari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera