Potatisodlare tror på en lyckad säsong

I december 2018 höll Greppa Näringen två kurser i att optimera sin potatisodling. Fredrik Skyggeson och Jan-Ola Andersson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, föreläste och de märkte en vilja bland odlarna att investera inför det nya odlingsåret.

 

Rätt hantering av utsädet för att få till en snabb uppkomst är avgörande för att undvika svampangrepp, enligt Jan-Ola Andersson på HIR Skåne. Han var en av föreläsarna under Greppa Näringens kurser där optimering av potatisodling var huvudämnet. Foto: Mostphotos


2018 års potatisskörd minskade med 15 procent jämfört med 2017 och arealen för matpotatis minskade med 1 000 hektar. Trots det finns det en optimism hos odlarna, menar Jan-Ola Andersson på HIR Skåne.

– Många ser fram emot det nya året. Potatisarealen går ner lite varje år och man tror inte att arealen kommer att öka under 2019 heller, på grund av bristen på utsäde. Men för matpotatisodlarna har priserna varit bra under 2018 även om de har fått lägre skörd. Det finns möjligheter att investera under året och jag tror att det har funnits ett uppdämt behov av det bland många potatisodlare. Det finns en optimism i att investera i dammar, bevattningsramper och annat, tror han.

Jan-Ola Andersson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, tror att många potatisodlare kommer att investera i bland annat nya bevattningssystem inför kommande säsong. Foto: Privat

Förebygga svampangrepp

Under de båda kurstillfällena i Skepparslöv och Borgeby samlades ett trettiotal odlare och lyssnade på Hushållningssällskapets föreläsningar. Den övergripande frågan handlade om att skapa och bibehålla en god kvalitet på matpotatis. 

– När de skärpta kraven på skalkvaliteten infördes 2016 fick alla se över sina odlingar och det kan handla om stora pengar per hektar om en större del av skörden hamnar i den högsta klassen. Det är verkligen lönt att lägga ner energi på att få en hög kvalitet, säger Jan-Ola Andersson. 

En stor skadegörare är svampen rhizoctonia som angriper rötterna och kan orsaka bland annat lackskorv, groddbränna, grönfärgning och missformningar. Att komma tillrätta med rhizoctonia kan spara stora pengar, menar Jan-Ola Andersson, som betonar vikten av att jobba med sitt utsäde.

– Det är A och O för hela odlingen. Utsädet levereras oftast i storsäck och det är egentligen olämpligt för det är alldeles för tätt. Där kan bli fukta, utsädet kan börja gro och – ännu värre – det kan uppstå röta. Bäst är att tömma utsädet i lådor eller löst på ett golv så att det luftas och värms upp i en ljus lokal. Det gäller att få en snabb uppkomst, att väcka utsädet. Det får inte komma från ett kallt lager och rätt ut i sättaren. Det är också bra med en låg kupa, att det inte ligger så mycket jord ovanpå utsädet. För när väl plantan kommer upp och fotosyntesen börjar, stannar svampangreppen av, säger han.

Viktigt att radmylla

Betning, att behandla utsädet för att minska risken för växtsjukdomar, är en annan åtgärd som diskuterades under kurserna. Från och med 1 januari 2019 är användning av betningsmedlet Prestige förbjudet, efter ett EU-beslut. Två andra medel som Jan-Ola Andersson rekommenderar är Maxim 100 FS och Monceren FS 250. 

– De två har framför allt effekt på utsädessmitta, om det till exempel finns lackskorv i utsädet. Effekten på jordsmittor är betydligt lägre och därför är det viktigt att väcka knölarna tidigt och få upp dem så fort som möjligt. Även silverskorv är en dyrbar skadegörare som försämrar kvaliteten, säger han. 

Att odla en fånggröda efter potatisskörden för att fånga upp den växtnäring som är kvar tycker han är en klok åtgärd och något som många redan gör. Radmyllning är en annan rekommenderad åtgärd som han märker blir allt vanligare. 

– Vi trycker hårt på att alla bör skaffa radmyllningsaggregat för det är enbart positivt. Man minskar gödselmängden och gödseln hamnar där rötterna är. Man får en större skörd och sparar pengar. Potatis är en av de dyraste grödorna att gödsla, så kan man spara tio procent blir det stora pengar av det, säger Jan-Ola Andersson.

Utökad bevattning

Bevattningsfrågan aktualiserades i högsta grad under sommarens torka och frågan togs även upp under kurstillfällena. För att säkra sin odling är det mycket viktigt att ha en vattendom, menar Jan-Ola Andersson, som har fått uppfattningen att många har planer på att utöka sina vattenreserver och sin bevattningskapacitet. 

– Funderingar finns i alla fall, absolut. Många tänker också på att i stället för vattenkanon gå över till ramp. Det är ett sätt att utnyttja vattnet mer effektivt. Vi pratade också om ny teknik, exempelvis i pivot-bevattning som går i en cirkel. För att det ska bära sig ekonomiskt bör man nog kanske inte använda det på spannmål, utan bara på lite dyrbarare grödor som potatis och grönsaker, säger Jan-Ola Andersson.

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 29 januari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste