Sprid fakta med optimism

2018 fick himlen nya stjärnor. De som lyser starkast när jag tittar upp är min vän Marikas och Hans Roslings stjärnor.



Jag lyssnade på allt jag kom över som Hans Rosling sa eller skrev. Hans TED Talks, hans sommarprogram och inte minst hans senaste bok, Factfulness, som skapar ett hopp och en tro på mänskligheten i denna skakiga tid som vi lever i.

Den andra som gick bort var alltså min vän Marika, en sann optimist. Marika kämpade in i det sista, tyckte aldrig synd om sig själv, såg den större bilden. Jag kände inte Hans Rosling men är övertygad om att han var likadan.

Nu har jorden snurrat ett till varv runt solen. Cirkulär ekonomi och kretslopp, det är något att hålla fast i och utveckla under det nya året. 

De flesta vet att jorden har feber. Forskning och teknikutveckling gör enorma framsteg i kampen för en bättre värld. Men det går inte tillräckligt snabbt. Politiska beslut och nationer måste enas. Då vi går från att tala om de tidigare abstrakta miljöproblemen som nu är konkreta och finns i allas vår vardag, vill vi som individer vara med och göra skillnad.

Det är här det blir problematiskt. Det är lätt att säga att en del av lösningen är att sluta äta kött, minska matsvinnet, köpa en elbil och att sluta flyga. Men vad blir konsekvenserna?

Alla vet nu att 20 procent av maten vi köper hem slängs. Vad händer om vi på riktigt drastiskt minskar svinnet och börjar leva som vi lär? Mindre matsvinn kommer att innebära mindre försäljning. Är din lokala butik beredd på det? Hur kommer butikerna jobba med prishöjningar, vilket är ofrånkomligt? Vad händer med arbetstillfällen och producenter? Vi alla förespråkar att maten ska ätas upp men hur arbetar vi för att säkra upp konsekvenserna av det vi säger?

En annan snackis är flyget. Det startade 416 nya flyglinjer bara i Kina förra året. De 7 000 svenskar som hittills har anmält sig till Flygfritt 2019 motsvaras av ökningen av antalet asiatiska flygpassagerare den närmaste halvtimmen, det skriver Johan Norberg 20/11 i Aftonbladet. 

Maten, köttet och flyget är ständigt på agendan. Att köpa vegokorv medan man tankar upp bilen, eller äta en avokadomacka istället för en skinksmörgås. Och döva sin klimatångest med att sluta flyga. Ja, så ser det ut för många i dag. Jag tycker inte vi kan vara emot det eller bli arga. Det är alltför många inlägg i sociala medier där det hånas och bråkas till ingen nytta.

Men 2019 är ett år då vi som arbetar i de gröna näringarna ytterligare kan ta kommandot i debatten och berätta hur det ligger till vad gäller produktionen av mat, skogen, bränslet, den hållbara odlingen och miljön. Vi är bra på det här och vi kan frågorna. Vi ser mycket ur ett cirkulärt perspektiv och har jobbat så länge.

Genom att sätta oss i förarsätet och gå först upp på scenen, sätter vi agendan för samtalet, istället för att gå i försvar och bli provocerade i debatter om produktion av mat.

Visst finns det ändliga resurser inom livsmedelsproduktionen. Men exemplen på det cirkulära och återanvändning är många. Matavfall går till biogasframställning där restprodukten sen blir växtnäring. Biogasen blir fordonsbränsle. Gödsel inom djurgårdar ser till att grödorna frodas.

Ett aktivt skogsbruk binder mer kol. Mellangrödor skapar högre kolinlagring i markerna och så vidare.

Den gröna näringen kan ta en ännu större plats i samhället genom att sprida den faktabaserade verkligheten så som Hans Rosling har gjort. Med rätt fakta är det lättare att göra rätt handlingar. Då ser fler den större bilden och vegokorven eller flygfritt blir inte lösningen.

Så 2019. Jag vill sprida den större bilden om matproduktion med optimism. Och hela tiden lära ut mer om kretslopp och det cirkulära, det förväntar sig mina stjärnor.
 

 

Magdalena Hermelin 
Hermelins grönsaker, Skänninge

Artikeln publicerades onsdag den 30 januari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Jordbruk är mer än förenklade val

Vi producerar ägg hemma på gården. Vi har 14 höns. Eller, det är inte riktigt sant, för ganska många av dem är ju tuppar. Och fyra av dem är faktiskt ankor om man nu skall vara lite petig. Ankor är som höns men värper lite sämre, och äter lite mer. Det känns fantastiskt bra att gå ut och plocka egna ägg till frukost. Eller att föda upp dem på matrester. Jag tror att våra höns har det ganska bra. Men efter några år som äggproducent kan jag också se några svagheter med den småskaliga produktionsinriktningen vi valt.

Kommentera