Från exportör till importör

Den torra varma sommaren gav oss den lägsta spannmålsskörden sedan femtiotalet. Och förändrade marknadsbalansen så att Sverige blir en nettoimportör av spannmål, vilket nu även börjar synas i statistiken.

Årets spannmålsskörd i Sverige beräknas till 3,2 miljoner ton av Jordbruksverket. Det innebär att vi inte är självförsörjande på spannmål under marknadsåret 2018/2019. Importen kommer att gå till livsmedelsindustrier, foderfabriker och etanoltillverkare. Och importen har kommit igång snabbt under hösten samtidigt som exporten har klingat av.

Vi kan nu i statistiken avläsa förändringen i exportmönster mot tidigare.  Under september oktober är trenden densamma för vete, korn och havre med ökad import och minskad export.

Nettoimport av havre

Havren står för den största enskilda förändringen i handelsmönster. Sedan början av år 2000 har Sverige bara varit nettoimportör av havre vid två tillfällen. Dels i november 2002 då nettoimporten av havren uppgick till 100 ton, dels december 2014 då nettoimporten av havre landade på 300 ton.

Även om det är havrens handelsmönster som har ändrat sig mest så är det vete som står för störst volym. Under september och oktober importerades det 45 000 respektive 46 000 ton vete till Sverige.

Ökning av majsimporten

Utöver en ökad import av vete, korn och havre så ökar också importen av majs till foderfabrikerna kraftigt.  Under 2017 och första halvan av 2018 har den svenska importen av majs i genomsnitt legat runt 3 000 ton per månad, med stora variationer mellan månaderna.

I september och oktober har det importerats 16 000 ton respektive 12 000 ton majs.