SLU vill bli bättre på att locka studenter

När SLU fyller 50, år 2027, ska antalet studenter ha fördubblats jämfört med i dag. Det är deras målsättning. Att dela upp dagens femåriga utbildningar kan vara en lösning.

 

Programmen för veterinär och djurskötare lockar många studenter. Men SLU vill ha ännu fler studenter till bland annat sin agronomutbildning.  Att dela upp programmet i två delar skulle kunna vara en lösning. Foto: Carolina Wahlberg


I dag är Sveriges lantbruksuniversitets agronomutbildning, för att ta ett exempel, fem år. Studenterna kan få sin agronomexamen efter fyra och ett halvt år, men det är en femårig utbildning som man ansöker till. Karin Holmgren, prorektor på SLU, menar att det kan vara avskräckande för många att söka till en så lång utbildning.

– Vi har lärt oss genom undersökningar att många inte vill låsa upp sig på så långa utbildningar när man är ung. Man vill hålla flera dörrar öppna, säger hon.

Ett av förslagen för att locka fler studenter till SLU är att se över strukturen på de femåriga utbildningarna och dela in dem i tre plus två år.

– Då kan man börja med en treårig agrar utbildning och sedan läsa vidare med en tvåårig master. Det skapar en större flexibilitet. Om arbetsmarknadsläget är gott och vi skapar ett treårigt program som gör att studenten är attraktiv redan efter tre år, kanske många går ut i jobb redan då. Det finns ju då även en möjlighet att komma tillbaka och läsa de två åren senare, säger Karin Holmgren.

Karin Holmgren, prorektor på SLU, menar att de femåriga utbildningarna till bland annat agronom behöver reformeras för att locka fler studenter till lantbruksuniversiteten. 
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Eftertraktade studenter

Fler åtgärder som SLU utreder är effektivare marknadsföring och att säkra ett högkvalitativt innehåll i utbildningarna. 

– Det var ett stort arbete med detta under förra året och nu är ett antal skarpa förslag ute på en remissrunda, säger Karin Holmgren.

Orsaken till åtgärdsförslagen är att SLU tror att fler utbildade till exempelvis agronom, hortonom och jägmästare kommer att behövas i framtiden. 

– Det är vår övertygelse att när samhället allt mer går över till en biobaserad ekonomi, kommer utbildade inom dessa områden att vara eftertraktade. Det är de redan i dag och ändå har vi svårt att locka unga människor hit. 

Trädgårdsingenjörstudenter letar efter skadeangrepp på växter i trädgårdslaboratoriet vid SLU i Alnarp. Foto: Annamia Olvmyr, SLU

Titlarna viktiga

Karin Holmgren säger att veterinär, djurskötare och andra legitimationsyrken med hög status lockar fler. Hon tror att själva titeln kan vara en anledning.

– Till våra utbildningar till trädgårdsingenjör, landskapsingenjör och landskapsarkitekt är det högt söktryck. Det finns något i namnet som appellerar och som är begripligt brett hos dagens ungdomar. Vi vet att begrepp som hortonom, agronom och jägmästare är mer okända begrepp hos unga människor i Sverige trots att vi har jobbat på att ändra det.

Kommer ni plocka bort titlar som agronom och hortonom?

– Det är inte aktuellt i nuläget, det får väl visa sig längre fram. Men det är inte ambitionen, det är ändå ett välbekant begrepp för många. Det viktiga är vad studenterna får med sig i kunskaper och färdigheter, säger Karin Holmgren. 

Hon tror att arbetsmarknaden kommer fortsätta att se ljus ut även på lång sikt.

– Särskilt om vi lyckas med vår ambition att inkludera mer av modern teknik och digitalisering som blir allt viktigare inom jord- och skogsbruk i våra utbildningar.

Tidigast hösten 2020 kan en ny programstruktur för agronom- och jägmästarutbildningarna börja gälla.

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 07 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera